AbstractAnna Celander: Nicolaus Adam Strungks  två sonator ur Dübensamlingen ? Biografi ? analys ? edition. Uppsala Universitet: Institutionen för Musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007The aim of this essay is to contribute to the knowledge of the instrumental music of the Düben Collection in Uppsala, by presenting two sonatas by a rather unknown composer, Nicolaus Adam Strungk. A great deal of the music in the Düben collection comes from Nothern Germany so one purpose has also been to investigate if even Strungk's sonatas have stylistic influenses from that region.

In this paper my aim is to understand the trance movement from within as a collective phenomenon. I went to Turkey with my boyfriend David on a trance gathering, a festival called A Total Solar Eclipse Festival. There I did participant observations and interviews.Can Collins theory about interaction ritual be useful to raise the understanding? And is it fruitful to apply the term collective identity?The collective identity is build up by the festival as interaction ritual. It generates solidarity, emotional energy and a sense of belonging.In this paper I discuss different categories and symbols that the collective identity contains of.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.

English Title: "The unquestionable tuition of music theory". During my years as a musician and a musical student, I have encountered many prejudices when it comes to views on music played by ear and the routines and discourses belonging to its creation and performance. I have experienced that there is a concealed hierarchical view on different styles of music, particularly amongst those educators and musicians who are highly educated in musicology. The Afro-American tradition, has historically been a part of the musical education at university level for much shorter a period than that of the classical tradition. In my opinion, the formulation of the music theory lessons is still strongly influenced by the classical tradition.

Denna studie har till syfte att undersöka privata musiklyssningsvanor och hur dessa förhåller sig till det egna musicerandet hos gymnasielever som tar instrumentallektioner på kommunala musik-/kulturskolan, samt hur dessa vanor påverkas av instrumentalundervisningen. Det teoretiska perspektivet är hämtat från sociologen Thomas Ziehe och handlar om hur ungdomar bygger upp sina identiteter i dagens samhälle. Som en bakgrund till undersökningen presenteras dels tidigare forskning om ungdomars musiklyssning, dels forskning om kommunala musik-/kulturskolan. Studien består av fem kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasieelever i en svensk småstad. Resultatet visar att ungdomarna ägnar en stor del av sin fritid åt att lyssna på musik och att den främsta musikkällan idag är Spotify.

Titel: Jag pratar inte med folk jag inte kännerFörfattare: Linnea Erwander och Sissel HedqvistHandledare: Monica Löfgren NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionenför journalistik medier och kommunikation (JMG) Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Sidantal: 52Uppdragsgivare: TV4 Distrikt VästSyfte: Syftet är att undersöka hur kommunikationen fungerar mellan lokalaredaktioner som producerar nyheter tillsammans i en centraliserad organisation.Metod: Kvalitativa intervjuer i kombination med deltagande observationer.Material: Intervjuer med 14 medarbetare från TV4:s lokalredaktioner i VästraGötaland. Observationer på sändningsorten Göteborg och editionsorterna Skövde och Trollhättan.Huvudresultat:Undersökningen visar att många journalister upplever att kommunikationen fungerar bäst mellan de redaktionsmedlemmar somkänner varandra sedan tidigare eller som åtminstone har träffats någon gång. I undersökningen har vi kommit fram till att det finns många olika faktorer som påverkar kommunikationen. Ett flertal av de intervjuade känner en större stress efter den omorganisation TV4 gått igenom.Tekniska problem är en av orsakerna till detta.

The aim of this thesis is to study how the recent introduction of video games in Swedish public libraries compares to past introductions of other medias, namely music records, sequential art, manga (Japanese comics), and films on video. In what ways does the introduction of video games differ from the other examples of introductions and in what ways are they alike? In what manner have the medias been introduced? How does the librarians views on video games differ from their views on other medias? The purpose of doing this is that by investigating how new medias have been evaluated in the past, we might gain an understanding of how the introduction of video games links into that tradition. Theoretically, this thesis is grounded in Sanna Talja?s theory of the interpretative repertoires of the music library.

This thesis describes how the punk movement was started in Sweden and how it continued to grow in the late 70's. The main questions are: How was the punk movement regarded in Sweden?; How did punk reflect the society? and What does the term punk represent?The study is based on journalistic texts in newspapers and magazines from the period of the breakthrough of punk. The work is based on a methodical review of the material and is organized thematically under topics like opinions, gigs, clothing and music. Initially, punk lead to misunderstandings and misperceptions since few people knew what punk was all about.

Titel Uterummets föreställning ? En studie avVårväderstorgetFörfattare Christer Andersson & Ulf DavidsonKurs Examensarbete i Medie? ochkommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid GöteborguniversitetTermin Höstterminen 2008Handledare Karin FogelbergSidantal 45 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med vår studie är att undersöka vilken roll Vårväderstorget spelar för människor som bor eller jobbar i områdetMetod Kvalitativa intervjuer med sex respondenterMaterial Sex intervjuer med boende eller jobbande i BiskopsgårdenHuvudresultat Vårväderstorget är ett centraltorg i Biskopsgården som är relativt levande, då verksamheterna är öppna, tillskillnad från omkringliggande platser. Trots att platsen upplevs som dyster och färglös finner de intervjuade det trivsamt där. Även torgets utformning upplevs som positiv då dess yta består av fler etage, vilket tillsammans med de omkringliggande verksamheterna bildar en inneslutande och intim gågata. Här finns ettlugn och här känner sig folk avslappnade och hemma, till skillnad mot innerstaden, vilken beskrivs som mer krävande.

The purpose of this master thesis is to identify some phenomena that may contribute or work against the individual musician?s opportunities to contribute with their personal musical intuition in the orchestral work. I want to investigate under which conditions and in what context the orchestra environment gives musicians opportunities to take musical initiatives. I will also test a method to develop and work with musical intuition in a staged trombone audition called blåst. My wish is to highlight orchestra musician's perspective and experiences and to discuss where in an orchestral musician?s everyday work the artistic and authentic musical initiative appears and how we are going about it.

Abstrakt                                                                                             Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte.

The aim of this Master's thesis was to examine the political and cultural reasons for making music materials compulsory at Danish public libraries by the new library act of 2000. The aim was also to examine how the public libraries have responded to this reform. To answer these questions a literature study was conducted as well as interviews. The results of the literature study indicated that the main reason for making music materials compulsory is to increase the influence of the library users. The study of the debate concerning the new library act showed that a majority of the Danish political parties as well as the Danish library organizations had a positive attitude towards the new obligation.

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

The purpose of this essay is to examine how theory and practice intertwines through theactivism of the feminist punk performance collective Pussy Riot. I have also focussed on the political tools with which the activism is performed. Within the academic context of gender studies, I believe there is a need for research that aims to reduce the gap between scholarly and activist feminism. The theoretical framework for the analysis in this essay consists of material feminist theory and postmodern theory. The empirical material is a diversified assemblage of images, court excerpts, newspaper columns, interviews, lyrics and videos.