SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Ma?nniskor har de senaste a?rhundradena bidragit till o?kade emissioner av klimatgaser, vilket i sin tur har bidragit till den klimatfo?ra?ndring som idag upplevs. Jordbruket sta?r fo?r en stor del av dessa emissioner och i takt med att befolkningen o?kar sa?tts ytterligare press pa? jordbruket att kunna fo?rse denna befolkningso?kning med livsmedel. Samtidigt o?kar detta a?ven pressen pa? miljo?n.

En av de grundläggande rättigheterna som ska säkerställas alla jurister inom unionen är den fria rörligheten. En jurist kan utöva sin fria rörlighet genom att antingen åberopa den fria rörligheten för personer, tjänster eller etableringsfriheten. Juristyrket är ett re-glerat juristyrke och utvecklingen för reglerade juristyrken började år 1974 genom rätts-praxis från EUD. Därefter har utvecklingen bara fortsatt och en vanligt förekommande fråga i rättspraxis är vilka krav som ställs på jurister och advokater som har för avsikt att utöva sin fria rörlighet. Därav är syftet med uppsatsen att utreda vilka krav utöver de yrkeskvalifikationer som en jurist redan erhållit från en medlemsstat som krävs för att få utöva juristyrket i en annan medlemsstat.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

Bakgrund och problem: I Sverige bor nästan var femte person i en bostadsrättslägenhet. Trots detta är kunskapen om vad det innebär att vara bostadsrättshavare många gånger brist-fällig hos gemene man. Som bostadsrättshavare är men också delägare i en ekonomisk verk-samhet - ett företag - vars syfte är att äga och förvalta det hus man bor i. Naturligtvis innebär boendeformen både frihet och stora möjligheter men det finns också risker förknippade med detta.Denna uppsats problematiserar några av de redovisningsfenomenen som uppstår i en bostads-rättsförening. Utgångspunkten är själva bostadsrättsföreningen, dess idé och syfte, medan huvudfokus är förståelse och olika kommunikativa aspekter på den ekonomiska redovisning-en.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.