Sök:

Sökresultat:

10960 Uppsatser om Fokus pć ledtrćdar - Sida 38 av 731

Kommunikation genom Ärsredovisningen -ger det en rÀttvisande bild? En studie om AranÀs och Brio

Bakgrund och problem: Syftet med bolags Ärsredovisningar Àr att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska stÀllning och andra vÀsentliga hÀndelser som intrÀffat under Äret. AnvÀndaren av en Ärsredovisning ska genom att lÀsa den fÄ en rÀttvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade pÄ den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta pÄ olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information pÄ ett sÀtt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet Àr att undersöka tvÄ bolags Ärsredovisningar, AranÀs och BRIO, för att se om anvÀndaren fÄr en rÀttvisande bild av bolaget genom att lÀsa Ärsredovisningarna.AvgrÀnsningar: Undersökningen omfattar endast dessa tvÄ bolags koncernredovisningar under tre Är, 2008-2010. Fokus ligger inte pÄ att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan pÄ att bedöma helheten och Ärsredovisningens utformning i förhÄllande till bolagets verksamhet och ekonomiska stÀllning.Metod: En beskrivande studie har genomförts dÀr vi har lÀst Ärsredovisningarna flera gÄnger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom Ärsredovisningen. UtifrÄn en undersökningsmodell har olika delar i Ärsredovisningen sedan bedömts för att se hur vÀl Ärsredovisningen som helhet kan anses ge anvÀndarna en rÀttvisande bild av bolaget.Resultat: AranÀs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.

NödbostÀder pÄ Kungsholmen

Kommunen Àr enligt lag ansvarig för goda bostÀder Ät alla, men med Stockholms nuvarande markanvisningspolicy Àr det mycket svÄrt att producera bostÀder Ät lÄg- och medelinkomsttagare.Jag föreslÄr att vi inför en ny policy för markanvisning, dÀr fokus ligger pÄ att uppnÄ lagstadgade mÄl för kommunernas bostadspolitik. IstÀllet för att fokusera pÄ högsta försÀljningsvÀrde, flyttas fokus till att erbjuda alla bostad. Den exploatör som pÄ bÀst sÀtt kan tillgodose Stockholms utbud av bostÀder för samtliga samhÀllsgrupper tilldelas marken.Som ett förslag till att förse de som absolut mest akut behöver bostad med just det har jag ritat ett hus med 53 smÄ lÀgenheter som hyrs ut under maximalt ett Är.LÀgenheterna tilldelas genom beslut av Socialstyrelsen personer som inte har möjlighet att skaffa bostad pÄ annat sÀtt. I vissa fall Àr det en annan myndighet den som stÄr för kostnaderna, oftast gör den boende det sjÀlv.Eftersom inte alla har eget bohag, sÄ gÄr det att hyra eller köpa möbler och husgerÄd i andrahandsaffÀren i gatuplan - eller hyra ett möblerat rum och dela med andra.De korta hyrestiderna medför mycket flyttande och dÀrför blir logistiken viktig. Hiss med entré direkt frÄn utsidan och dubbla trapphus gör det lÀttare att bÀra upp sÀngar utan att göra sig illa.

Skolan i Dagens Nyheter : Specialpedagogik, politiska intentioner och mediasprÄk - en textanalys

VÄrt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, dÀrför ligger fokus pÄ specialpedagogik som verksamhetsfÀlt, diskurs och som synsÀtt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det lÀnge förts en livfull diskussion angÄende skolan och dess aktörer. De flesta mÀnniskor har nÄgon koppling till skolan och dÀrför ocksÄ Äsikter om verksamheten. Blivande lÀrare fÄr ibland anstrÀnga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet Àr det viktigt att studera debatten nÀrmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen Àr att granska dagens samhÀllsdebatt angÄende skolan, företrÀdesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar frÄn Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. UtifrÄn dessa har en textanalys gjorts med inspiration frÄn bland annat diskursanalys men Àven en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet Àr ett oprioriterat omrÄde, istÀllet fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfÀlt dÀr ordet maktkamp vÀger tyngre..

TrÄdlöst internet pÄ fartygsbryggan : En litteraturstudie om hur anvÀndandet av trÄdlös internetuppkoppling pÄ fartygsbryggan kan pÄverka individen som operatör och fartygets drift

Denna rapport Àr en sammanstÀllning av en litteraturstudie som undersöker trÄdlös nÀtverksuppkoppling (WLAN) ombord pÄ fartygsbryggor. SamhÀllet utvecklas hela tiden och anvÀndandet av enheter med tillgÄng till internet ökar stÀndigt. Arbetets syfte var att undersöka den trÄdlösa uppkopplingens positiva och negativa effekter samt för- respektive nackdelar. En litteratursökning genomfördes och baserades tillsammans med analysen pÄ en mindmap. Resultatet visar flera negativa effekter genom att vara uppkopplad pÄ fartygsbryggan.

En lektionssekvens i Bioteknik

Vi ville utforma en lektionssekvens för tvÄ klasser, sammanlagt 44 elever, pÄ Naturvetarprogrammet pÄ gymnasiet i Ärskurs 3. Med utgÄngspunkt i teorier om att mÀnniskan har olika intelligenser byggde vi upp en lektionssekvens. MÄlet var att lektionerna skulle vara varierande sÄ att olika intelligenser hos eleverna kunde lyftas fram, eleverna skulle ocksÄ fÄ möjlighet att anvÀnda sin kreativitet. För att skapa intresse ville vi att undervisningsmaterialets plats i verkigheten skulle bli tydlig. Under de förutsÀttningar som gavs pÄ vÄr partnerskola delade vi in lektionssekvensen i tvÄ delar. Den första delen skulle vi lÀra ut formen och uppbyggnaden av en bakteriecell.

Lean Produktutveckling : NÀr effektivitet och kreativitet möts

DÄ innovation har kommit att bli Sveriges konkurrensfördel Àr det idag Àn viktigare att vara kreativ pÄ ett effektivt sÀtt. Fokus frÄn att endast effektivisera produktion har övergÄtt till att Àven effektivisera produktutveckling. SvÄrigheten ligger i att produktutveckling bestÄr av kreativt arbete, vilket krÀver variation och iteration. DÀrmed bör en balansgÄng finnas mellan det systematiskt effektiva och det oförutsÀgbara kreativa arbetet.Studien syftar till att ta reda pÄ hur företag arbetar med effektivitetshöjande ÄtgÀrder i praktiken och hur dessa kan kopplas ihop med filosofin Lean produktutveckling (LPU), samt undersöka pÄ vilket sÀtt effektivitetsÄtgÀrderna pÄverkar kreativiteten. Vidare syftar studien till att se om LPU möjliggör en balansgÄng mellan effektivitet och kreativitet.

En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas Är 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att vÀrdera en ny form av företag som agerade pÄ internet. Problemet för analytikerna var bland annat att vÀrdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade sÄ ansÄgs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rÀttvis vÀrdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att Àven vÀl fungerande IT företag med en hÄllbar affÀrsidé, fick problem med finansieringen pÄ grund av deras nya lÄga vÀrdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nÀtverk Är 2011, och ökade i vÀrde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affÀrsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för hur virtuella IT företag vÀrderas.

Substansrabatt eller premie i fastighetsbolag - En studie av effekterna av IAS 40

I en effektiv marknad Àr företag vÀrda vad marknaden Àr beredd att betala. Fastighetsbranschen har under en lÀngre tid prÀglats av att aktien handlas till ett lÀgre vÀrde Àn bolagets totala fastighetstillgÄngar, detta kallas för att aktien handlas med substansrabatt. I takt med rÀntans nedgÄng har aktiekursen ökat. Den senaste tiden har fastighetsbolagens aktier ökat markant i vÀrde, rÀntan har varit en bidragande orsak. Vi kommer i uppsatsen att lÀgga fokus pÄ de nya redovisningsstandarder frÄn IASB.

Det osynliga kopplet : Om samverkan mellan socialtjÀnst och polis i sociala insatsgrupper

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

MÄleri

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Med fokus pÄ slutet av tunneln : anhörigas upplevelser av sin livssituation i den akuta fasen av allogen stamcellstransplantation

Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva hur anhöriga upplever och hanterar sin livssituation, med fokus pÄ familjen och deras egen hÀlsa, under den akuta fasen vid allogen stamcellstransplantation. Undersökningen Àgde rum pÄ Centrum för Allogen Stamcellstransplantation vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Sju anhöriga till patienter som genomgick en allogen stamcellstransplantation deltog. Metoden som anvÀndes var att genom semistrukturerade intervjuer lÄta anhöriga sjÀlva berÀtta om sin livssituation. Dessa intervjuer analyserades sedan med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i att temat den nuvarande situationen formulerades.

FörestÀllningar om femÄriga barns sprÄk

I denna uppsats stÄr de utvalda pedagogernas och förÀldrarnas uppfattning kring vilka faktorer som förekommer i barnens omgivning i fokus. Faktorerna som uppsatsen fokuserar pÄ Àr förskolans verksamhet, barnens medievanor och lÀsning samt deras hemförhÄllanden. Ytterligare en frÄga som kommer att behandlas gÀller hur pedagogerna och förÀldrarna anser att dessa faktorer pÄverkar barnens sprÄk..

Framtagning av algoritm för artificiell efterklang

Artificiell efterklang anvÀnds i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjÀlp av ett filternÀtverk togs fram.Fokus vid resultat lades pÄ objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mÀtvÀrden lika mÄlsÀttningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

Skola utan timplan : - rÀtt fokus pÄ debatten?

Syftet med arbetet var att intervjua nÄgra lÀrare som inte deltar i timplanedelegationens försöksprojekt och redogöra för deras Äsikter om hur de tror att det Àr att arbeta utan timplan. Ur syftet skapade vi fyra frÄgestÀllningar:1. Hur tror lÀrare att undervisningen pÄverkas nÀr utbildning utan timplan införs.2. Hur tror lÀrare att eleverna pÄverkas av arbete utan timplan?3.

NÀrvaro och fokus istÀllet för svett och hög puls : en kvalitativ studie av fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa. För att uppfylla vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter sjÀlslig hÀlsa respektive ohÀlsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till sjÀlslig hÀlsa? Vad i dessa aktiviteter Àr det som lockar deltagarna?MetodStudien har bestÄtt av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkÀter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa (pilates, qigong, yoga) och enkÀterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi anvÀnts oss av John W.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->