Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.

I denna fältstudie har vi gjort en undersökning av hur Foderfraktioner i Foderstaten till mjölkkor förhåller sig till sju olika parametrar; mjölkavkastning, fett- och proteinhalt, sjukdomsfrekvens, hull, gödsel och sortering. I studien har vi besökt 15 gårdar. På dessa gårdar har vi separerat Foder i olika fraktioner, hullbedömt kor, bedömt gödselkonsistens och intervjuat bönderna om deras produktion för att bilda oss en uppfattning om hur Foderfraktionerna påverkar våra sju hypoteser. Våra sju hypoteser var: 1. Partikelstorlek påverkar gödselkonsistensen. Större andel små partiklar ger lösare gödsel. 2.

Syftet var att studera hur utfodring av torra eller stöpta hela frön/kärnor av korn, raps, åkerböna och ärt påverkade förekomsten av hela frön/kärnor och Foderpartiklar ? 1 cm i träcken, näringsinnehåll i träcken samt vikten och hullet hos ickeproducerande tackor.En hypotes var att tackorna skulle tugga sönder de hela fröna/kärnorna så bra att de kom åt näringen i kraftfodret på ett tillfredsställande sätt. En annan var att tackornas utnyttjande av de hela fröna/kärnorna skulle vara högre för stöpt än för torrt Foder.Tjugofyra sinlagda tackor (finull/dorset-korsningar) delades upp i individuella boxar fördelade på de sammanlagt åtta Foderstaterna så att den genomsnittliga vikten var jämn över behandlingarna. Försöksperioden föregicks av en tre-och-en-halv veckor lång tillvänjningsperiod, under vilken tackorna utfodrades försöksFodermedlen torra. Under försöksperioden utfodrades tackorna med begränsade givor grovFoder och kraftFoder.

SUMMARY Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.

Ensilering innebär syrefri konservering av vallFoder med hjälp av mjölksyrebakterier där aktivitet av oönskade mikroorganismer såsom klostridier och enterobakter bör förhindras. Ett vallensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor. Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor. I försöket ingick tre förtorkningsmetoder och tre tillsatsmedelsbehandlingar, det vill säga totalt nio behandlingar. Förtorkningsmetoderna var bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng och tillsatsmedelsbehandlingarna var två kemiska preparat; Promyr NF (> 75 % myrsyra, < 25 % propionsyra och salter av organiska syror; Perstorp AB, Perstorp, Sverige) och Kofasil Ultra (natriumnitrit, natriumbensoat, hexametylentetramin och natriumpropionat; Addcon Nordic A/S) som jämfördes med ett kontrolled utan tillsats. Studien genomfördes under hösten 2007 på Nötcenter Viken med 48 kor.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och Foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.