There are various arguments for using total mixed rations (TMR) or not. Cows can easily become fat and thus poorly utilize the feed while it can be stated that TMR also has a positive effect on cows? health and wellbeing as the rumen environment is more constant than when separate feeding is applied. Studies do show that that especially low yielding cows kept in groups get fatter when fed TMR. The overfeeding implicates higher feeding costs. This study included 10 herds where 5 had TMR and 5 hade separate feeding of forage and concentrates.

Ett hårt pressat lantbruk som med ökad prispress från utlandet och sjunkande lönsamhet kämpar för att finnas kvar. Bioenergin är ett helt nytt område som öppnat sig och erbjuder nya inkomstkällor och grödor till det svenska lantbruket.Att energipriserna ökar och i synnerhet ett ökande oljepris ger ett ökat intresse av bioenergi från svenska lantbrukares fält. Vad ska vi då odla? Frågan är bra ställd i perspektivet till vilka marker och förutsättningar man har som lantbrukare.Rörflen är en stark kandidat med sin mångsidighet från foder till förbränning i fastbränslepannor med alternativ värden för etanol tillverkning och biogas utan att odlingen behöver ställas om i några stora drag. Och att nyteknik pressenteras att göra biodiesel av biomassa ökar värdet av rörflen och dess rationella odling.Att det sedan är en växt som är inhemsk med goda övervintringsegenskaper gör den mer intressant än nya grödor med sämre odlingssäkerhet eller stora näringsbehov.Detta ledde mig att se om inte Rörflen skulle kunna vara en intressant gröda för södra Sverige som att den är i norra delen av landet, där den största odlingsarealen ligger..

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlägga använd-ningen av slaktblod i Sverige. Då dagens debatt angående kött-konsumtionens miljöpåverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var även detta en intressant aspekt att titta närmare på. Kartläggningen har koncentrerats på uppsamlingen och använd¬¬¬ningen av slaktblod från gris då detta är mest förekommande inom livsmedels-framställning i Sverige. Informationen har hämtats från vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna är främst från de 20 senaste åren men även tidigare då det inte alltid funnits tillräckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige används slaktblod främst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men även en del till livsmedelsframställning via förädling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein används i stor ut¬sträckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobin¬pulvret går främst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som går till respek-tive process är inte fullständigt kartlagt.

Botulism is a serious disease with high mortality that can affect horses. Due to this about 20-30 percent of the horses in Sweden are vaccinated against botulism. The purpose of this study was to see how common botulism is in the Swedish horse population and to se if a connection between feeding with haylage and botulism could be seen. In addition to this, the study aimed to find how common vaccination against botulism is among Swedish horses and on what grounds the diagnosis botulism is made. Medical records of horses being diagnosed with botulism at all the major large animal hospitals in Sweden between 1995-2005 were searched. In addition to this the database where general practitioners report their cases as well as the cases with botulism reported to the insurance companies were included. The results of this study show that only 0,03 percent of the Swedish horse population has been diagnosed with botulism during the time period this study covers. In all the cases included in this study the diagnosis was made based on clinical signs and in none of the cases verification by isolating the toxin was possible. In all cases where forage is noted in the journals the horse has been feed haylage which indicate that there is a connection between the use of haylage and botulism. Three horses died despite being partially vaccinated against botulism type B which indicate that a correct vaccination has to be done before the horse get any protection or that the correct diagnosis was not botulism type B..

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

During one week (9-13 May, 2005) the use of veterinary diets for the hospitalised patients att the University clinic was registered. The animal owners were interviewed by telephone six months later about the feeding after coming home. Four out of ten animal owners answered yes to the question if the veterinarian had asked what food their animal normally consumed. Out of 35 animals, 15 (43%) were prescribed to a veterinary diet. Among cats it was 8 out of 14 (57%) and among dogs it was 7 out of 21 (33%). Four animals out of ten were recommended a veterinary diet when going home, but 20% did not follow the recommendation all the way through and stopped feeding their animal the veterinary diet. Reasons that were given was that the diet didn't last the entire period, that the animal didn't need the diet anymore according to the owner and one dog that became to lean when fed the diet. The diagnosis for these three dogs was vomiting, foreign body in the digestive system and bloody diarrhoea.

Lax är en av de mest frekvent förekommande matfiskarna i våra hem. Den största delen av den lax som når hem och restaurang är odlad. Det är allt vanligare med sjukdomar hos lax som odlas. Kocken ställs inför svåra frågor gällande den odlade fiskens kvalité. En viktig aspekt är att ha kunskap om de eventuella sjukdomar som förekommer i vår samtids fiskodling.Syftet med detta arbete är att undersöka den i vardagens måltider förekommande råvaran odlad lax utifrån hur sjukdomar påverkar fiskens kvalité.Den information som ges i de fem vetenskapliga artiklar arbetet är baserat på presenteras i avsnittet resultat.

Syftet med detta arbete är att hitta en alternativ produktionsgren till ägaren för det utvalda fallföretaget efter gårdens förutsättningar och göra relevanta kalkyler så att ägaren får ett tillräckligt bra underlag att fatta ett beslut på för de närmsta åren. Den aktuella gården ligger i Värmland belägen på Värmlandsnäs. Idag bedrivs det spannmål- och grisproduktion, men efter många års rationalisering på gården börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stå på. Förutsättningarna på gården är mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för närodlat svenskt kött har på senare tid ökat. Men det är fortfarande så att den traditionella hjortköttproduktionen är svår att få lönsamhet på och man måste på något vis förädla sin vara. Valet föll på att titta närmare på mobilslakthantering och jämföra det med traditionell uppfödning där man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och säkerställer att samhället fungerar enligt de lagar som riksdagen bestämt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, råd och vägledning. Sedan 2009 har länsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under år 2010 utförde Sveriges länsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelägganden och förbud. Under samma år uppmättes antalet lantbruksdjur- och hästföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med häst, 8 657 med får, 1 695 med svin samt 102 med fjäderfän.

Ofta hamnar antibiotika som använts till djur direkt i miljön. Tetracykliner utsöndras i aktiv form och kan därmed påverka miljön i hög grad. Mängder av antibiotika används vid gruppbehandlingar av djur. I Sverige är dock förbrukningen betydligt mer begränsad än i övriga EU. Terapeutisk behandling mot infektionssjukdomar är det aktuella.

Syftet med detta examensarbete var att jämföra olika system för att lagra spannmål på.Spannmål som skall blandas in i fodret till de värphöns som finns på gården där det system som jag finner är bäst skall sättas upp. Jämförelsen gäller dels helt olika system, silo tork kontra lufttät lagring och olika systeminom lufttät lagring. Jämförelsen har varit en mestadels ekonomisk jämförelse men jag har även gjort en liten teknisk jämförelse. För att få fram fakta som jag kunde basera min fallstudie på så jämförde jag fyra olika system mot varandra.Det som jämfördes var els två system med lufttät lagring, ett system med silo torkning och ett system med inköpt färdigtorkad spannmål. Jag gjorde olika investeringskalkyleroch fick fram den totala årskostnaden för varje system och dels kostnaden per kilo spannmål för varje system samt också vad foderkostnaderna blir.

Krubbitning är en oral stereotypi som innebär att hästen tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtänderna och drar bakåt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktäristiskt ljud. Många hästägare försöker förhindra att hästen krubbiter och det vanligaste sättet är att sätta på hästen en krubbitarrem. Det är möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hästen och att då förhindra beteendet kan påverka hästens välfärd. Ett alternativt sätt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll är en boll som fylls med någon form av foder och hästen manövrerar den för att få tillgång till innehållet som trillar ut genom ett hål i bollen. Syftet med den här studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade någon effekt på krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hästar.

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor är vitamin D.

The purpose of this study was to examine whether urea could be an option as a nitrogen source for young cattle, the study was limited to risks related to feeding, growth and feed efficiency. Microbes in ruminants have the ability to convert nitrogen to protein, this has been highlighted by beef producers as they are in search of cheap protein feed resources. Urea can be a worthy source of nitrogen for growing young animals, because of its high nitrogen content and the low price. Studies have shown that the replacement of a portion of the total protein content by urea in diets with low content of crude protein, like corn silage, may improve animal growth and feed efficiency. Replacement of all the true protein with urea can result in reduced feed intake and microbial growth.

I djurintensiva områden med lite spannmålsodling är halm ofta dyrt att köpa in och jordarna i dessa områden lämpar sig oftast inte för spannmålsodling. I takt med att priset på halm stiger blir det intressant att titta på alternativa strömedel och strukturfoder. Rörflen är ett gräs som blir ca 2,5 m högt och får på hösten en struktur som påminner om halm. Rörflen har visat sig ge hög avkastning per hektar av en lagringsduglig vara som kan skördas med befintliga maskiner för vallodling. Skörd sker antingen med avslagning på hösten där man låter strängen ligga under vintern eller med avslagning på våren där man pressar dagen efter avslagning. Skörden kan användas både som strömedel och strukturfoder men innan bör en analys tas för att säkerställa den hygieniska kvalitén. Jämfört med halm så är åtgången rörflen i stort samma både som strömedel och strukturfoder.