Bakgrunden till denna rapport är att det sportvarumärke jag samarbetat med ville utveckla en modell av längdskidåkningsjacka som fanns i deras sortiment. Undersökningen gällde att identifiera förbättringspunkter på en dam- och herrvariant av denna jacka. Avsikten var att bevara plaggens design och genom förändringar i mönstrens konstruktion förbättra passform och rörelsefrihet, och därigenom plaggets funktion. Genom att konstruera, sy toiler och prova av dessa på provmodeller, har rörelsefrihet och passform kunnat utvärderas. Resultatet visade att viktiga punkter var raglanärmens konstruktion, böjningen av ärmen, kragens form, ärmhålsdjup och placering av skärlinjer.

Syfte: Syftet med studien har varit lyfta fram den ?glömda? folkkindergarten i Hjorthagen ? den första i Stockholm. Uppsatsen tar särskilt upp initiativtagarna, vilkas roll i det sammanhanget inte tidigare uppmärksammats. Med utgångspunkt från folkkindergarten i Hjorthagen diskuteras därefter två betydelsefulla förutsättningar för kindergartens spridning ? ekonomi och ledarinneutbildning - den senare med särskild inriktning på de skolbarnträdgårdar som inrättades vid flera högre skolor i Stockholm.Teori: New Historicism.Metod: Bearbetning av gjorda arkivstudier parallellt med litteraturstudier har utgjort grunden för analys och presentation av arbetet.Resultat: Bakgrunden till och förutsättningarna för tillkomsten av Stockholms första folkkindergarten redovisas.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nå undersökningens syfte kommer historielärarnas perspektiv på temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen är avgränsad till gymnasieskolor i Västsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att föreslå möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lärandet och bildning utifrån en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den närliggande miljön en fundamental roll i människors utveckling och identitetsskapande.

Föreliggande studie omfattar en jämförelse mellan sättningsberäkningar med datorprogrammen FEM Design 11 (senast kommersiella versionen) och FEM Design 12 (betaversion under utveckling). I FEM Design 11 modelleras jorden med fjädrar som ges egenskaper motsvarande bäddmoduler, vilka inte på ett helt rättvisande sätt kan spegla jordens komplexa respons vid belastning. Fjädrar kan t.ex. inte överföra skjuvkrafter mellan varandra, vilket får till följd att de enskilda fjädrarnas respons vid belastning är oberoende av varandra. Vid analys av en byggnads sättningar, med ett datorprogram där endast fjädrar (bäddmoduler) används för att beskriva jordens deformationsegenskaper, kan således en helt korrekt bild över jordens verkliga beteende inte återspeglas. I FEM Design 12 kan jorden även modelleras med volymelement, vars egenskaper modelleras enligt kontinuumsmekanik.

Fundamental analys är idag analytikers huvudsakliga metod för att beräkna företagt framtida fria kassaflöden och därmed värde. Detta detaljrika tillvägagångssätt är dock belagt med svårigheter och subjektiva överväganden vilket skapar utrymme för psykologiska och metodologiska fallgropar. Att motverka irrationellt beteende från analytikers sida skulle avhjälpa felaktiga investeringsbeslut genom säkrare prognoser och har även potentialen att reducera aktiers volatilitet och därmed risk, vilket i sin tur skulle inverka positivt på dess värde.Ekonomisk jämviktsteori säger oss att, under konkurrens, kommer lönsamheten i alla branscher att gå mot ett genomsnitt då företag och entreprenörer i olönsamma branscher kommer att flytta fokus mot mer lönsamma branscher vilket kommer att öka nyetableringen inom dessa. Detta kommer i sin tur att skapa en kraft för återgång till den genomsnittliga lönsamheten för ekonomin i sin helhet på längre sikt. Denna återgång till genomsnitt, mellan och inom branscher antyder att det finns en komponent för lönsamhetsutveckling som är förutsägbar.

Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.

SAMMANFATTNING Arbetet syftar till att komma fram till ett förslag för en framtida expansion i Eksundsområdet med pendeltågstation samt en utveckling av Torps villasamhälle 6 respektive 9 kilometer väster om Norrköpings centrum. De båda områdena består i dag av fritidshusområden som delvis är under övergång mot åretruntboende samt områden av permanent bostadsbebyggelse. I arbetet ingår en inventering av förutsättningar och intressen för området och sedan en geografisk bedömning av lämpliga utvecklingsområden för eventuell exploatering. De utvecklingsområden som vuxit fram i arbetet är belägna kring Eksund-Strandhugget samt kring Torps villasamhälle. I dessa två områden har en visuell landskapsanalys gjorts, som de två planförslagen delvis bygger på.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

Outsourcing av IT är något som kom igång i slutet på 90-talet och är idag ett utbrett fenomen. Tillverkningsindustrins outsourcing till låglöneländer har pågått länge, men utvecklingen inom teknologi och global kommunikation innebär även att många tjänster numera kan transporteras stora sträckor med liten, eller ingen, försämring av kvalitet, något som gjort att outsourcingen av IT kunnat växa sig stor. Utvecklingen har också inneburit att distinktionen mellan kvalificerade- och okvalificerade jobb inte längre avgör om de ska outsourcas till låglöneländer eller inte. Tjänstejobb kan alltså precis som jobb inom tillverkning numera utsättas för konkurrens från låglöneländer och flytta. Företag som outsourcar IT till låglöneländer kan öka fokus på kärnverksamheten och får tillgång till både en bred kompetenspool och specialister, ofta till låga och flexibla lönekostnader.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

 Bostaden är en viktig del i människors liv. Andelen äldre i Sverige ökar. Vilka bostäder behöver vi i framtiden? Det är inte som tidigare, att kärnfamiljen är det vanligaste hushållet. I dag lever många ensamma.

Studien är genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invånare där långtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsättningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick från den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gällande möjligheter, förutsättningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgått från den kvalitativa metoden i min studie då den ger möjlighet att studera de långtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen där jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som både aktiv och spänd.

Behovet av elektricitet blir allt viktigare i dagens samhälle. Runt om i världen finns än idag platser där tillgängligheten till det fasta elnätet är begränsad. Oftast är det platser som ligger avlägset och terrängen gör det ekonomiskt oförsvarbart att ansluta sig till det befintliga elnätet. Det kan vara platser som fjäll, öar och skogsområden. På dessa platser används ett fristående elsystem som står för elförsörjningen.