Detta är en utvärdering av projekt ?Entré?. ?Entré? är ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvärderingen är att undersöka huruvida projektet har nått upp till sina huvudmålsättningar, om projektet påverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och på vilket sätt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån Flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem Flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska Flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means ? neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden.

Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar när det gäller synen på individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgår ifrån hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhälle. Samtliga bidrag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger på mänskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhället. De olika teman som studerats är skilsmässa, homosexualitet, Flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan påverkas av en skilsmässa.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som Flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot Flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar. I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många Flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara.

Arbete ses som kungsvägen till en lyckad integration. Trollhättans Stads tvååriga introduktionsprogram för nyanlända Flyktingar bygger på en arbetslinje med målet att Flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. Vårt syfte med studien är att titta på vilka faktorer som påverkat eller påverkar Flyktingarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Vi inriktar oss på faktorer som utbildning, yrkeserfarenhet och nätverk samt individens egna och myndigheternas insatser. Frågeställningar vi utgick från var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser Flyktingarna upplevde har betydelse för att få arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende på att det som efterfrågades av Trollhättans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fått arbete/sysselsättning efter avslutad introduktion.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med Flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer.

The means that the Swedish State has to legitimize and standardize different perspectives of women and their sexuality is significant. Persecution of gender and sexuality is today something that can grant refugee status according to the Swedish Aliens Act. By studying the documents that forestall the amendment of the laws is it possible to unveil the concept and ideas about women sexuality that the state manifests and reproduces through these laws and official documents.The aim of this essay is to look upon the sexual policy as it occurs in official the documents that deal with lesbian refugees. The study cover and maps present research on this group of women and gives an answer to how norms about women sexuality are expressed in these documents.Throughout the survey of the research field not much previous research was found, therefore even research that only partly covers the field is included and reviewed.As method a detailed reading of the official documents and a discourse analysis with it?s emphasize on theoretical themes like gender and sexuality, lesbianism and state feminism, was made.

Antalet ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar (EKBU) i Sverige har ökat markant sedan 2013. Under 2015 beräknas 7800 stycken barn och ungdomar komma till Sverige som Flyktingar. Riksdagen och regeringen sammanställer så kallade regleringsbrev där instruktioner kring hur flyktingmottagandet framgår. Varje kommun får dessa, vilket styr hur Migrationsverket ska arbeta och ta emot Flyktingar. I och med det ökade antalet EKBU kan ett markant ökat mottagande ske för kommunala HVB-hem, vilket kan resultera i en utmaning för boendepersonalen.

Genom första stycket i artikel 1 D i Flyktingkonventionen utesluts personer som får beskydd eller bistånd från andra FN-organ än UNHCR från konventionens tillämpningsområde. Andra stycket föreskriver att om detta beskydd eller bistånd upphör av någon anledning, utan att dessa personers ställning blivit slutgiltigt reglerad i enlighet med relevanta FN-resolutioner, ska vederbörande utan vidare äga åtnjuta de i konventionen stadgade förmånerna. Denna artikel infördes i Flyktingkonventionen med de palestinska Flyktingarna i åtanke. Hur den ska tolkas är omdiskuterat och den valda tolkningen kan få stor betydelse för palestinska Flyktingar som söker asyl i en konventionsstat. I denna uppsats föreslås att följande tolkning är mest förenlig med de folkrättsliga tolkningsregler som kodifierats i Wienkonventionen om traktaträtten: Alla palestinska Flyktingar som är berättigade till stöd från FN-organet UNRWA är uteslutna från Flyktingkonventionen.

Uppsatsen behandlar det motsägelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 års väntan på permanent uppehållstillstånd. De omfattades av både integration och återvändande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen på resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjänstemän..

Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge.