Syftet med denna studie var att undersöka och ta del av hur asylsökande ungdomar upplever sin väntetid på asyl. Få ta del av deras vardag under tiden de väntar på beslutet från migrationsverket, och få en djupare förståelse för hur de upplever sin situation. Vi har även tagit del av hur de klarar av de påfrestningar som uppstår i samband med asyltiden och väntan på ett beslut. Och sist men inte minst har vi också tagit del av deras framtidsplaner och vad de vill med sina liv. Materialet till uppsatsen består av kvalitativa intervjuer med fem asylsökande ungdomar i åldrarna 16-24 år, från olika länder.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller Flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består normalt av fyra delar.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag.Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit Flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor de två tidningarna Dagens Nyheter och New York Times använt sig av i bevakningen av Kambodja. Två dramatiska händelser är i fokus.Den första händelsen inträffade den 17 april då gerillarörelsen, Röda Khmererna, tågade in i Kambodjas huvudstad Phnom Penh och tog över makten. Kontakten med omvärlden bröts inom loppet av några timmar. Förvirringen kring vad som verkligen skett blev påtaglig i medierna. Ingen visste säkert vad som hänt.

Utrikesfödda som anländer till Sverige som Flyktingar eller som asylsökande får lära om på nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhällskunskap och kunskapsområden som är nödvändiga för att bli en del av samhället och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande får många av dem ändå inte jobb trots förväntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet är att ta reda på hur utrikesfödda kvinnor som deltar i åtgärdsprogram beskriver om sina förutsättningar att få ett jobb. Och vad de tror påverkar möjligheten att få ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder med följande frågeställningFrågeställning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att få ett lönearbete? Vilka svårigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande på praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger på sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsåtgärder.

Från kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en så kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms Läns Landsting och Lina Hage samt Wasa vårdcentraler i Södertälje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvärdering skapa en modell för en utbildning med fokus på vårdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. Vårdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlända Flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbättrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hälsosamtal och till de asylsökande även en primärvård som motsvarade den övriga befolkningens.

Den 18 maj 1995 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att utreda frågan om, och i så fall på vilket sätt, Sverige bör ansluta sig till Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk. Till kommitténs ordförande valdes riksdagsledamoten Carin Lundberg (s). Den 17 oktober 1996 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv med den innebörden att kommittén skulle utreda frågan om Sverige bör ratificera Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter. Kommittén fick även i uppgift att utreda vilka åtgärder i så fall vore nödvändiga för att Sverige skulle kunna efterleva bestämmelserna i konventionen. Kommittén delades i två sektioner och det nya uppdraget tilldelades kommitténs sektion 2.