REFERATMĂ€nniskan har i tusentals Ă„r anvĂ€nt sig av hĂ€sten. En utveckling har skett dĂ€r mĂ€nniskan frĂ„n början jagat hĂ€sten och sett den som föda, till att anvĂ€nda den till sport och hobbyverksamhet. DĂ€remellan var hĂ€sten ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om mĂ€nniskans sĂ€tt att anvĂ€nda hĂ€sten har varierat kvarstĂ„r det faktum att hĂ€stens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska mĂ„ bra. År 2010 finns det 363 000 hĂ€star i Sverige och uppstallning nĂ€ra tĂ€tbebyggt omrĂ„de blir vanligare.

Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska rekryterare vÀrderar meriter vid anstÀllning av ny personal, dÄ frÀmst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jÀmförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren vÀrderar den finlÀndska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om sÄ Àr fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan fÄ. Vi vill Àven tolka och förstÄ hur den finlÀndska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhÄllande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som lÄg till bakgrund för detta syfte Àr: Hur uppfattar svenska rekryterare finlÀndare jÀmfört med svenskar samt vilka meriter vÀrderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie Àr en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i UmeÄ.

Medius AB Àr en svensk aktör inom IT-marknaden med affÀrsomrÄden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillvÀxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow?, har de skaffat sig en unik position pÄ marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsÀtta denna tillvÀxt för att uppnÄ ett mÄl om 500 MSEK i omsÀttning Är 2012.Detta examensarbete Àr en studie kring tillvÀxt pÄ en stÀndigt förÀnderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden Àr en relativt mogen marknad och mÄnga aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader.

Detta arbete Àr en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete pÄverkar mjölkkors avkastning, foderintag och vÀlfÀrd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad frÄn mÄnga andra lÀnder i vÀrlden. Detta skapar problem dÄ besÀttningstorlekarna ökar och det blir svÄrare att fÄ marker i nÀrheten av gÄrden att rÀcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor pÄ bete Àr dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket pÄ bete som inne pÄ stall. Det Àr dÀrför viktigt att finna ett sÀtt att lösa problemen som bÄde gynnar kon och bonden.

Europas nya sockerpolitik har medfört stora prissÀnkningar pÄ socker, vilket har pÄverkat lönsamheten för sockerbetsodlarna negativt. Marginalerna krymper i odlingen och det Àr viktigt att ÄtgÀrda alla problem som kan pÄverka lönsamheten. Ett exempel pÄ dessa problem Àr betcystnematoder (Heterodera schachtii Schmidt) som förekommer pÄ ca en fjÀrdedel av sockerbetsarealen i Sverige (Olsson, 2002) och som kan ge betydande skördesÀnkningar. Betcystnematoden Àr framförallt ett problem i omrÄden med intensiva sockerbetsodlingar och korta vÀxtföljder. De senaste Ärens klimatförÀndringar kan ha gjort att somrarna har blivit varmare vilket har gynnat betcystnematodens framfart i mÄnga lÀnder i Europa.

Fondmarknaden har sett en stadig tillvÀxt under senare Är och likasÄ har Àven den totala förmögenheten pÄ den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar Àr exponerade mot sparande i fonder pÄ nÄgot sÀtt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. PÄ fondmarknaden finns det en stor mÀngd olika fonder, dÀr aktiefonder Àr den vanligaste typen. Med tanke pÄ det stora utbud som finns att vÀlja pÄ kan det vara svÄrt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har pÄvisats ha en negativ pÄverkan pÄ en fonds avkastning Àr fondens förmögenhet.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa vÀrden och utan att produktionen och intÀkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft Àr ekonomi men skogen har Àven ett rekreativt vÀrde för invÄnare i den urbana miljön.Den första delen innehÄller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. LÀngre fram i studien lyfts ocksÄ skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrÄn nÄgra typbestÄnd.Vad rekreationen betyder för mÀnniskan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad frÄn staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi dÄ slipper element som annars stör vÄr koncentration som t.ex. reklam och buller.

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.

Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.

PÄ uppdrag av UmeÄ kommun genomför WSP SamhÀllsbyggnad i UmeÄ en inventering av vattendragen och nÀringstillförseln till Nydalasjön i UmeÄ. Projektets huvudsyfte Àr att fÄ fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltÀnkta projekt kring Nydalasjön och UmeÄregionen i stort. Detta examensarbete Àr en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella nÀrsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. MÄlet var att kartlÀgga Nydalasjöns tillrinningsomrÄde samt massflödena av nÀrsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillvÀxten i sjön.

Mitt i SjuhÀradsbygden ligger staden BorÄs, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom BorÄs och delar staden utan att det egentligen mÀrks. De bÄda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmÀssiga rutnÀtstaden med anor frÄn 1600-talet pÄ ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som vÀxt fram under expansionsÄren, BorÄs var Sveriges snabbats vÀxande stad mellan 1890-1930, pÄ den andra sidan Ärummet. Viskans anonymitet Àr pÄtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skÀr genom staden utan att den mÀrks Àr pÄvisande.

Vanligtvis lever vĂ„ra stadstrĂ€d under stark stress i de urbana miljöerna och mĂ„r ofta ganska dĂ„ligt. Det urbana klimatet skiljer sig frĂ„n landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vĂ€rme, stark vind, vattenbrist, nĂ€ringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ trĂ€den och framförallt rotmiljön kan försĂ€mras kraftigt. StadstrĂ€den har ofta lĂ„ngtifrĂ„n optimala vĂ€xtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Ă€r helt annorlunda frĂ„n de förhĂ„llandena som existerar i trĂ€dens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och Àr en undersökning om olika intressenters attityd till den tÀtortsnÀra skogen och dess skötsel. Studien Àr gjord inom Sundsvalls kommun med fokus pÄ tÀtorten Sundsvall. Metoden som anvÀndes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill sÀga bÄde dem som sköter den tÀtortsnÀra skogen samt dem som nyttjar den, tillfrÄgades om sina Äsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tÀnka pÄ i framtiden.

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan frĂ„n 2010 nĂ€mns tre förslag, nedgrĂ€vning, överdĂ€ckning och upphöjning av jĂ€rnvĂ€gen för att minska dess störnings och barriĂ€reffekter. Syftet med examensarbetet Ă€r att göra ett planförslag utifrĂ„n det förslag frĂ„n Örebro kommun som mest minskar barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen, bĂ€st lĂ€nkar samman VĂ€ster och centrum och svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen. För att genomföra det har tvĂ„ analyser utförts. En litteraturstudie med material frĂ„n bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.