VÀrphönor lever ofta i trÄnga burar och det tas lite hÀnsyn till deras naturliga beteende. Hönornas kognitiva förmÄgor kan ge oss kunskap om nÀr deras vÀlfÀrd kan vara hotad. TvÄ experiment utfördes i syfte att undersöka om hönor kan ha deklarativa representationer av ett sandbad. Före experimenten depriverades hönorna frÄn sandbad för att öka deras motivation. I experiment 1 fick de lÀra sig att springa i en gÄng till en mÄlbox med strö som fanns bakom hörnet.

Syftet med detta arbete Àr utifrÄn litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnÀrliga arbetsmetod, och utifrÄn detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har anvÀnt mig utav Àr litteratur, bildandalys och konstnÀrliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets bestÀndighet bygger pÄ grÀnslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se mÄlningarna enkelt och bara uppleva det som Àr mÄlat, eller vill betraktaren sjunka in i en vÀrld av nyskapande, suddiga grÀnser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i MÀnniskosonen pÄ naturliga och trovÀrdiga drag, hans mÄlning framstÄ som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Forskning visar att det Àr viktigt för barn i förskoleklass att fÄ sprÄklig stimulering i sin vardag. I vÄr studie jÀmförde vi tvÄ pedagogers sprÄkstimulerande arbete i tvÄ förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de föresprÄkade. DÀrför observerade vi naturliga situationer i tvÄ förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. JÀmförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den sprÄkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Examensarbetet behandlar faktorer kring finsksprĂ„kiga elevers tvĂ„sprĂ„kighetsutveckling och bygger pĂ„ elevernas perspektiv och erfarenheter. Empiriska fakta har samlats in genom intervjuer av nio högstadieelever i SprĂ„kskolan i Haparanda. Enligt studien Ă€r den tvĂ„sprĂ„kiga omgivningen en starkt bidragande faktor till att eleven utvecklade sina sprĂ„kkunskaper i flera avseenden. SprĂ„ket som anvĂ€ndes i naturliga situationer ansĂ„gs av eleverna som viktiga tillfĂ€llen för deras sprĂ„kinlĂ€rning. Även om förĂ€ldrarnas och hemmets insatser hade en stor betydelse nĂ€r det gĂ€llde elevernas sprĂ„kinlĂ€rning och deras attityder till tvĂ„sprĂ„kigheten spelade skolan en avgörande roll i det sammanhanget.

Hemlock och douglasgranar Ă€r inte okĂ€nda slĂ€kten i Sverige, dock Ă€r det endast fĂ„ arter som finns till försĂ€ljning och som anvĂ€nds i offentliga miljöer i landet. Det saknas en svensk sammanstĂ€llning av slĂ€ktenas samtliga arter sĂ„ syftet med denna litteraturstudie Ă€r att beskriva arterna morfologiskt samt deras naturliga utbredning och associerade arter. UtifrĂ„n detta förs en diskussion med mĂ„let att svara pĂ„ frĂ„gan om fler arter kan vara hĂ€rdiga i svenskt klimat. Även odling och förökning beskrivs översiktligt och författarnas meningsskiljaktigheter angĂ„ende taxonomin tas upp. Resultatet indikerar att fĂ„ nya arter kan tĂ€nkas hĂ€rdiga i svenskt klimat men frĂ€mst att fler arter Ă€r lĂ€mpliga för anvĂ€ndning i större utstrĂ€ckning. Dock krĂ€vs provodling för att med sĂ€kerhet faststĂ€lla arternas hĂ€rdighet..

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Syftet med denna uppsats Ă€r att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och anvĂ€nds.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för sjĂ€lva verket, för dem sjĂ€lva och för samhĂ€llets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media pĂ„ olika sĂ€tt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier Ă€r frĂ€mst hĂ€mtade frĂ„n estetiken och kultursociologin. VĂ€gen fram till slutsatsen pĂ„börjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förstĂ„else för populĂ€rkulturen i det sociala dĂ€r det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan pĂ„visas.Att vara kritiker inom svensk media idag Ă€r att vara pĂ„ jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt Ă€ven blir en makt över det estetiska vĂ€rdet.

Forskning kring förÀndringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gÀllande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förÀndringsblindhet framtrÀder vid anvÀndning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förÀndringar som Àr lÀttare respektive svÄrare att upptÀcka pÄ dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förÀndring. Rensinks flicker paradigm anvÀndes som förÀndringsmetod. Resultaten visade att; det var lÀttare att upptÀcka en förÀndring som inte bestÄr av en bild av en person Àn en med en bild av en person och det Àr svÄrare att lokalisera en förÀndring pÄ vÀnster sida Àn pÄ höger.

Bara BostÀderPlacerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvÀgen breder Tyresögymnasium ut sig. VÄr ingÄng blir atr riva skolan, materialet ŽkremerasŽtill tegelkross och sprids i en röd löparbana lÀngs med den befintliga landsvÀgen, att tillÄtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstÄs som en del av det befintliga landskapet, det Àndrar bara from och byter plats. Vad hÀnder om man slÀcker ett lager i AutoCad?Det nÀrvarar i sin frÄnvaro. Djup genom lager.

Laborationer Àr ett naturvetenskapligt arbetssÀtt, som ger tillfÀlle för eleverna att förstÄ hur den naturliga vÀrlden fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillÄter antingen att lÀraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lÀr sig mer, men i utbyte mot högre krav pÄ samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, dÄ de bara följer instruktionerna.

Det finns idag fyra mekanismer beskrivna för avstötning av xenotransplantat. Dessa Àr hyperakut avstötning, akut humoral xenotransplantat avstötning, akut cellulÀr xenotransplantat avstötning och kronisk avstötning. Hyperakut avstötning medieras av naturliga xenoreaktiva antikroppar, vilka frÀmst Àr riktade mot antigenet ?-Gal pÄ svinceller och aktiverar komplement systemet (den klassiska vÀgen). Akut humoral xenotransplantat avstötning medieras ocksÄ av xenoreaktiva IgM och IgG, som verkar skada xenotransplantatet bland annat genom aktivering av komplementsystemet och endotelceller.

En viktig del i reproduktionen Àr drÀktighet och förlossning. De Àr naturliga men komplexa processer med oerhört mÄnga faktorer involverade och ibland gÄr det inte som det ska. Idag sker de flesta hundförlossningar fortfarande i det privata hemmet eller hos uppfödaren, men det Àr inte alltför ovanligt att hundÀgare söker veterinÀr hjÀlp för nÄgon form av dystoki, dvs. svÄrighet i samband med förlossning. Den hÀr litteraturstudien försöker bringa klarhet i vad man idag vet om de maternella orsakerna till dystoki, om det finns nÄgra predisponerande faktorer och huruvida man kan vidta nÄgra förebyggande ÄtgÀrder. Den utgÄr ifrÄn hur en normal drÀktighet och förlossning hos hund förlöper och belyser vanliga parametrar som idag anvÀnds för att kontrollera att allt stÄr rÀtt till.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv. Vi har valt att anvÀnda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik dÄ den Àr kÀnd för att lÀgga stor vikt vid ett nÀra samarbete med förÀldrar. Metod: Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio förÀldrar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla förÀldrar som vi intervjuade menar att förÀldrasamverkan innebÀr ett samarbete eller en dialog med andra förÀldrar eller med personalen pÄ förskolan.

Metan Àr en viktig vÀxthusgas vars halt ökar i atmosfÀren. Dess naturliga kÀllor Àr dÄligt undersökta och det Àr av stort nationellt och internationellt intresse att kartlÀgga dessa. Vattendrag Àr oftast övermÀttade med avseende pÄ metangas och fungerar dÄ som en kÀlla för metanflöden frÄn vattendraget till atmosfÀren. I denna undersökning har ett vattendrag, StorÄn i Söderköpings kommun, undersökts vid sammanlagt 22 tillfÀllen under perioden mars - april 2004. Metanet samlades in i flytkammare som var utplacerade mitt i Än under olika lÄnga provtagningsperioder.

Denna uppsats undersöker, med hjÀlp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissÀttningen pÄ Stockholmsbörsen pÄverkas av exceptionella hÀndelser sÄsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras Àven om samband mellan förÀndringar i marknadslikviditeten och avkastning pÄ rÀntebÀrande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förÀndringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende pÄ potentiella förbÀttringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbÀttra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som pÄvisar att en likviditetspremie existerar pÄ Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att pÄvisa vad potentiella förbÀttringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebÀr för företags kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporÀrt försÀmras i samband med exceptionella hÀndelser pÄ Stockholmsbörsen.