Denna uppsats försöker att med hjälp av en teleologisk lagtolkning få fram syftet och ändamålet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/30/EG om regler och förfaranden för att av bullerskäl införa driftsrestriktioner vid flygplatser inom gemenskapen, nedan kallat driftsrestriktionsdirektivet. Utifrån denna rättsliga tolkning förs en övergripande diskussion om hur detta direktiv eventuellt skulle kunna genomföras i svensk politik för att bäst kunna skydda miljön och ge acceptabel rättssäkerhet för de lufttrafikföretag som drabbas av driftsregleringarna. Av den rättsliga tolkningen framkommer att det främsta syftet med direktivet är att vidta åtgärder för att minska flygbullret vid flygplatser med särskilt allvarliga bullerproblem, med ändamålet att skydda de kringboendes hälsa och miljön. I och med införandet av en ?god avvägning? vid införandet av driftsrestriktioner blir dock det egentliga ändamålet med direktivet att uppnå största möjliga miljövinster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt utvecklade samhälle och det används i många olika sammanhang, men de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är flyget som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer.Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta har medfört att flygbranschen spelar en större roll idag än tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor i kombination med avregleringen av Flygmarknaden har på ett naturligt sätt medfört att antalet flygbolag har ökat och givetvis konkurrensen med dem. Konkurrensen har drivit ner priset på flygbiljetterna och lågprisflygbolagen har varit de stora vinnarna i den här duellen. De har redan från början insett resenärernas behov av att kunna resa billigt och ta sig snabbt och enkelt dit de vill. De satsade på detta koncept och kunde genomföra det i och med att de såg till att kostnadseffektivisera i varje led.