Sökresultat:
350 Uppsatser om Flyganfall pć djupet - Sida 3 av 24
Stabilisering av sulfidjord: en litteratur- och
laboratoriestudie
Detta examensarbete ingÄr som den första, och utgör den laborativa delen av ett forskningsprojekt dÀr stabilisering av sulfidjord undersöks. Syftet med arbetet var att undersöka vilken eller vilka bindemedelskombinationer respektive inblandningsmÀngder som Àr lÀmpligast för stabilisering av sulfidhaltiga jordar. MÄlet med studien Àr att genom laboratorieförsök finna ett eller flera bindemedel som ger en tillfredsstÀllande stabiliseringseffekt. Resultat frÄn tidigare utförda stabiliseringsprojekt i sulfidjord har sammanstÀllts och utvÀrderats och legat till grund för den laboratoriestudie som genomförts. Laboratoriestudien omfattar en inblandningsserie dÀr jord frÄn fyra djup frÄn samma provlokal anvÀnts.
Databaslagring av tredimensionella datorspelsobjekt i realtid
För att enbart kunna lagra ett tredimensionellt objekt i en databas krÀvs inte en vÀldigt optimerad databasdesign. Men beroende pÄ anvÀndningsomrÄdet av databasen kan det krÀvas stora optimeringar för just detta. I jÀmförelse med ett dataspel som har en framerate över 30 fps (uppdateringar per sekund) sÄ Àr en databas vÀldigt lÄngsam. Eftersom att databasen sett ur ett spels perspektiv tar lÄng tid pÄ sig att svara nÀr man frÄgar den nÄgot kommer detta att innebÀra stora problem nÀr man försöker kombinera de tvÄ. Det finns dock saker man kan göra för att öka prestanda pÄ en databas, exempelvis att optimera sjÀlva frÄgorna till databasen.
Kraftspel och deformationer i gravar beroende av tidpunkt för
gravsÀttning
Denna rapport behandlar krafterna och pÄkÀnningarna frÄn jorden i en grav beroende av tiden för gravsÀttning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som Ästadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gÄ pÄ djupet med jordens bestÄndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden Àr nÀstan vattenmÀttad före packning kan den anta flytande form och bli svÄrhanterlig.
En studie över inkomstspridning och inkomströrlighet under det tidiga 2000-talet med fokus pÄ de ekonomiskt utsatta
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lÀgst inkomster.Resultaten visar att bÄde realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, Àven djupet av fattigdom mÀtt som avstÄnd till fattigdomsgrÀnsen har ökat. Med hjÀlp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lÀmna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan Ären, de med arbete eller som fÄtt arbete och de vars barn lÀmnat hushÄllet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstÄende, arbetslösa och de som fÄtt fler barn i hushÄllet..
Jag vill inte jobba med nÄgon efterbliven religion. En studie om fördomar och generaliseringar i religionsundervisningen
Bakgrund: Allport (2000, s.20-22) anser att en fördomsfull personbygger sina antaganden pÄ fragmentariska kunskaper ochmöten med olika folkgrupper och utifrÄn dem skapas engeneraliserad bild av hur den folkgruppen Àr. Kan dagensreligionsundervisning vara en del av skapandet av dessaantaganden?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fallvilka fördomar och generaliseringar som kan framtrÀda i tvÄlÀrares religionsundervisning i grundskolans Är 7-9.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning dÀrtvÄ stycken pedagoger observerades under fyra tillfÀllen igrundskolan Är 7-9. Vi har i studien utgÄtt frÄn enetnografisk forskningsansats.Resultat: Resultatet visar pÄ att religionsundervisningen som vi harobserverat innehÄller sÄvÀl generaliseringar som fördomar.Likheterna som vi fann pedagogerna emellan var att bÄdageneraliserar, frÀmst pÄ grund av tidsbrist. Tidsbristen gör attpedagogerna sÀllan hinner gÄ pÄ djupet i sin undervisningvilket i sin tur leder till att den mÄngfald som finns inomÀmnet kommer i skymundan..
Omkrets och area : En studie om Äk 5-elevers kunskaper och svÄrigheter
Syftet med denna studie Àr att studera elevers svÄrigheter i hanterandet av matematikuppgifter gÀllande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnÄende- och strÀvansmÄl. Kvalitativt inriktade intervjuer har anvÀnts som undersökningsmetod, dÄ studiens huvudsakliga syfte har varit att pÄ djupet undersöka och ge exempel pÄ elevers förstÄelse. Elevsvaren har analyserats utifrÄn hur representationsformer, begreppsuttryck och innehÄll anvÀnds gÀllande omkrets, area och kursplanens mÄl. Eleverna visar svÄrigheter gÀllande omkrets- och areamÀtning och areakonservering, vilket utgör uppnÄendemÄl inom mÄlet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjÀlp av grundlÀggande matematiska begrepp. Elevernas förstÄelse ökar nÀr de fÄr visa och förklara sin förstÄelse muntligt och med hjÀlp av bilder..
Stress i det moderna samhÀllet.
Syftet med denna studie Àr att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. Uppsatsen Àr inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden Àr en fallstudie dÀr tvÄ person har blivit intervjuad pÄ djupet i omrÄdet. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig stress. NÄgra av dessa reaktioner Àr depression, Ängest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvÄrigheter, talstörningar och organisationsproblematik.
Den svenska e-sportscenen
Den svenska e-sportscenen har pÄ kort tid gÄtt frÄn en klubb för intern beundran till en massrörelse som visas pÄ bÀsta sÀndningstid i flera TV-kanaler. Samtidigt finns det fÄ som gÄtt pÄ djupet med svensk e-sport och dess utövare. NÀstan allt som skrivs i media Àr personportrÀtt av engagerade personer, rubriker om miljonvinster och referat av spelade matcher. Vi har valt att försöka ta oss bakom kulisserna och se hur e-sporten i Sverige Àr uppbyggd.I en serie samtalsintervjuer med nyckelpersoner, storstjÀrnor och spelare pÄ vÀg upp har vi undersökt vilka de svenska proffsspelarna Àr, vad de har för förutsÀttningar i dag och hur de ser pÄ sin framtid.Vi har mött en ung och oorganiserad bransch som sjÀlva ser stor potential att vÀxa, men samtidigt efterlyser mer struktur. Mycket av den infrastruktur som traditionell sport har saknas helt eller delvis i e-sport, och det Àr ett stort och spretigt fÀlt dÀr varje spel har sina egna spelare och sina egna förutsÀttningar.Arbetet har utmynnat i radiodokumentÀren Den svenska e-sportscenen dÀr ett tiotal personer fÄr ge sin bild av svensk e-sport..
Kostchefers coachande ledarroll
Coaching har blivit populÀrt i samhÀllet och anvÀnds idag allt mer inom ledarskap, men Àr fortfarande ett relativt outforskat omrÄde. Coaching Àr en kommunikationsteknik dÀr aktivt lyssnande och kraftfulla frÄgor anvÀnds. Det bygger pÄ individutveckling, lÀrande och prestationsökning samt mÄluppfyllelse. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom mÄltidsservice. Huruvida coaching anvÀnds av kostchefer i den offentliga mÄltidsservicen Àr av intresse för vÄr kommande yrkesroll.
VÀlbefinnandet i skolan - en studie om nÄgra pedagogers tankar kring elevernas vÀlbefinnande i skolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i skolan tar reda pÄ hur Är 6 elevernas vÀlbefinnande i skolan Àr. Vilka ÄtgÀrder anvÀnder pedagogerna sig av för att hjÀlpa de elever som har ett sÀmre vÀlbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer?
Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ. Med hjÀlp av intervjuer har studien byggts pÄ djupet och inte bredden.
Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda pÄ hur eleverna vÀlbefinnande Àr.
Stress i det moderna samhÀllet.
Syftet med denna studie Àr att undersöka de kognitiva och emotionella
reaktioner som sker under lÄngvarig stress. Uppsatsen Àr inspirerad av en
kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden Àr en fallstudie dÀr tvÄ
person har blivit intervjuad pÄ djupet i omrÄdet. I bakgrund och tidigare
forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under lÄngvarig
stress. NÄgra av dessa reaktioner Àr depression, Ängest, ilska, irritabilitet,
försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvÄrigheter, talstörningar
och organisationsproblematik.
Ansvarsfullt inköp - En Mognadsmodell
SammanfattningCorporate Social Responsibility (CSR) Àr ett arbetsomrÄde som drar mer och mer intresse till sig, inte minst med inköp och leverantörer i fokus. Ett stort antal akademiska artiklar hanterar ÀmnetCSR och företag utsÀtts dagligen för situationer som krÀver omfattande CSR-aktiviteter. Dessaaktiviteter skall inte enbart neutralisera hot kopplade till CSR utan Àven skapa positiva effekter för företaget inom detta omrÄde. Litteratur och artiklar inom omrÄdet fokuserar pÄ hur globala företagintegrerar sociala- och miljöfrÄgor i deras leverantörskedjor, ofta genom en sÄ kalladuppförandekod (Code of Conduct, Àven kallad CoC), som leverantörer mÄste följa för att fÄ leverera till företaget. Trots att artiklarna Àr mÄnga inom Àmnet, finns det fÄ som diskuterar hurimplementeringen av dessa uppförandekoder och CSR-frÄgor skall gÄ till.
FĂR ATT BEMĂTA MĂ STE VI VĂ GA SE OCH HANDLA
Sexuella övergrepp pÄ barn Àr nÄgot som de allra flesta har starka kÀnslor kring. Syftet med studien Àr att utifrÄn fem biografier söka efter information till vad som kan tolkas vara ett bra bemötande med utgÄngspunkt ifrÄn de utsatta barnens perspektiv. För att kunskapen kan anvÀndas i det sociala arbetet i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet visar att det som socialarbetare i mötet med barn som varit utsatta för sexuella övergrepp Àr oerhört viktigt att ha tÄlamod och inte pressa barnen.
Kvinnor i rÀddningstjÀnsten : - En studie om kvinnors arbetssituation pÄ den könsprÀglade arbetsplatsen
Abstrakt:Syftet med denna kvalitativa studie Àr att genom intervjuer undersöka hur kvinnor i rÀddningstjÀnsten upplever att kön konstrueras i deras vardagliga arbetssituation samt hur de förhÄller sig till organisationens maskulinitetsnormer. Med hjÀlp av Joan Ackers teorier kring genusifierade organisationer samt hur en konstruktion av könsskillnader upprÀtthÄlls och reproduceras i det dagliga livet belyses kvinnornas arbetssituation. Genom Raewyn Connells teorier kring maskulinitet samt den hegemoniska maskuliniteten beskrivs hur den rÄdande genusordningen skapar ett mönster i samhÀllet som sÀtter etiketter pÄ mÀnniskors beteenden, men Àven hur det Àr möjligt att bryta sig loss ur detta mönster. Det finns ett antal initiativ tagna frÄn ansvariga myndigheter att öka jÀmstÀlldheten och mÄngfalden i den svenska rÀddningstjÀnsten, för att organisationen pÄ ett bÀttre sÀtt ska spegla det samhÀlle den verkar i. För att kunna förÀndra en historiskt könsprÀglad organisation krÀvs dock en förÀndring pÄ djupet, en förÀndring av de strukturer som genomsyrar samhÀllets attityder till genus..
EU och Migrationen -En Normativ Studie
Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..