Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lågkostnadsflygbolag trädde in på den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger på det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nästan samtliga fall då de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförändrat utbud. Denna strategi resulterade då i överkapacitet, förluster och även utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kännetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del påminner om den på 90-talet.

Flyget är ett viktigt transportmedel i vårt utvecklade samhälle och det används i många olika sammanhang, men de vanligaste sammanhangen som man kanske först kommer att tänka på är flyget som transportmedel för privatresenärer eller affärsresenärer.Globaliseringen har resulterat i att människor har fått ett ökat behov av att resa och detta har medfört att flygbranschen spelar en större roll idag än tidigare. Den ökade efterfrågan på antalet flygresor i kombination med avregleringen av flygmarknaden har på ett naturligt sätt medfört att antalet flygbolag har ökat och givetvis konkurrensen med dem. Konkurrensen har drivit ner priset på flygbiljetterna och lågprisflygbolagen har varit de stora vinnarna i den här duellen. De har redan från början insett resenärernas behov av att kunna resa billigt och ta sig snabbt och enkelt dit de vill. De satsade på detta koncept och kunde genomföra det i och med att de såg till att kostnadseffektivisera i varje led.