One of the main goals of the national curriculum is to encourage children?s personal opinion and support them in development of argumentation ability and communication skills. All this is very important for the children as members of the future society.The purpose of this essay is to investigate how primary school teachers estimate the meaning of the pupil?s argumentation as well as which methods and approaches are assumed by the teachers to be most appropriate for children?s argumentation development. The study also considers the questions how the teachers motivate their pupil has to argue in the classroom and how the students by themselves understand the concept of argumentation.

This thesis in Educational Sciences consists of a narrative ideology-analysis of the Swedish school's fundamental values with perspectives from the philosophy of Nietzsche and Kant, which also analyzed the same way, with the aim to trace and problematize the ideological foundations of "our society's shared values" that teachers should convey to the students. Based on a theory that a humanism crisis occurs when important values are perceived as threatened, does the introduction of the basic values of the curriculum appear as a response tosocietal changes. Nietzsche and Kant represent completely different idea currents that both have been reflected in the curriculum in which basic values have different meanings. Nietzsche has inspired social criticism, postcolonial and postmodern thinkers to a critical constructivist approach that is an asset in the multicultural classroom to deconstruct stereotypes and prejudices. That culture, ethnicity, morality and religion do not have an objective essence, but seen as social constructions, using a critical approach is a way of thinking which was developed with inspiration from Nietzsche.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät.

Syftet med vår undersökning är att övergripande synliggöra den dominanta roll ett barn kan ha eller få i en grupp. Vi valde att observera i två olika klasser i de lägre åldrarna på en F-6 skola. För att få syn på den dominanta rollens egenskaper så använde vi oss av bland annat videoinspelning. Videoinspelningen gav oss material som kom så nära den naturliga miljön i gruppen som möjligt. Först när vi började observera såg vi inte några av de egenskaper som vi trodde karaktäriserade den dominanta rollen.

Syftet med vår studie var att undersöka om, hur samt när förskollärare och lärare i förskolan, förskoleklass och skolår ett använder sig av barnböcker och högläsning i det pedagogiska arbetet med barn, samt deras medvetna tanke bakom bokval. Vi var även nyfikna på vilka yttre förutsättningar (miljön) det finns för att skapa läslust och läsro. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och dess användande såg ut. Resultaten visade att förskollärare och lärare värderar barnbokens roll i verksamheten högt och många visade på en medvetenhet om de förtjänster användandet av den för med sig. Detta återspeglades dock inte helt i den dagliga verksamheten, där barnlitteraturen främst erhöll en funktionell roll.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik.

Syftet med denna studie är att få ökad insikt om hur förskolelärare uppfattar sitt eget arbete med att främja barns begreppsutveckling inom området volym. Syftet med studien är även att få ökad kunskap om vilka aspekter som påverkar den dagliga verksamheten inom området volym i förskoleklassen. Denna undersökning är baserad på intervjuer med sex förskolelärare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelärarna uppfattar att de arbetar med området volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi kommit fram till att det finns många olika aspekter som påverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen.

The purpose of Älvdalens besparingsskog is to develop the district and most of all the forestry in Älvdalen. It's owned by about 2 300 private forest owners who's landed properties are located in Älvdalen. Every year the besparingsskogen gives out a lot of its profit in form different types of subsidies for agriculture and forestry. The owners can apply for subsidies for several of the costs that occur in forestry. During the period 2000-2003 the owners are offered forest management plans and pcSKOG-gård at no cost for their private forest properties. The purpose of this master's thesis was to find out if the activity in the forestry changed when the forest owners got new forest management plans and the computer program pcSKOG-gård.

There is a discrepancy between national school guidelines towards inclusive education, and the current political trend towards economic efficacy, that may be problematic for teachers. The aim of this contextual study is to formulate a contextual understanding of the participating teachers? perceptions of their effort to help all their students achieve the goals set forth by school curricula, and use this understanding for the purpose of suggesting points of entry for special needs educators´ guidance of teachers? practices towards more inclusive education.Information was gathered by sending an extensive web questionnaire to all teachers within a given headmaster´s administration, sending web questionnaires to a majority of third grade students taught by those teachers, conducting interviews with a few of the participating teachers as well as with the special needs educators, carrying out a classroom observation, and gathering additional information concerning working conditions and social interactions.The data gathered in this case study has been subjected to an analytical process comprising of an assessment of the degree of inclusive approach, using the Inclusive Approach through Participation as well as the Framework of Participation, technical triangulation of all data post the inclusive assessment, and analysis of context by the Ecology of Human Development/the Bioecological Theory.The analytical process has resulted in a contextual description that has enabled me to suggest possible points of entry to be used in special needs educators? guidance of teachers? practices towards inclusive education. The degree to which there exists a collegial sense of security, varied forms of teacher-student interactions, collegial cooperation, pedagogical discussions, a dialogue in search of mutual understanding, and consequent follow-ups appears, in the light of the limited selection of participants, as relevant to these teachers ability to help their students.Further research is needed to identify valid points of entry for special needs educators? guidance of teachers? practices towards inclusive education.

Sweden's school voucher reform has made the Swedish school system into one of the world's most liberalized. The debate concerning the ownership of Swedish schools is intense and the Swedish Minister of Education is open to restricting private equity owned companies from running schools. Interestingly, fewer calls are heard for restricting smaller profit-driven companies from owning schools. This essay aims to examine whether or not the quality of education provided by an individual school changes if it is acquired by a large private equity owned school group. This is done by conducting a comparative study on four independent schools recently acquired by AcadeMedia, Sweden's biggest private equity owned school group.

Aim: The aim of the study is to show how a Bildung-oriented biology teaching could be designed, along with providing classroom examples of such teaching. In this study, the term Bildung, is defined based on the German Didaktik tradition as competences for self-determination, constructive participation in society, and solidarity. Theory: The study is based om Englund?s thoughts of teaching as didactic choices that express different views of meaning, socialisation, method, and context. This is referred to as companion meanings. Additionally, the theoretical framework is influenced by Gadamer?s thoughts on understanding through dialogue and Klafki?s didactic analysis of educational content for Bildung-orientated approaches. Method: The empirical qualitative study is based on ten semi-structured interviews of biology teachers at Swedish Folkh?gskola.

The purpose of this thesis is to carry out a qualitative study of the perceptions of language teachers as to their role in the teaching of values and morals to pupils. Five language teachers have been interviewed about their perceptions of how values are taught and their role therein. The interviews serve to investigate the reality of teaching values to pupils in a Swedish secondary school and the work involved in this on-going process, this being with a view to having a better understanding of just how important a role the teaching of values plays in the daily working life of a teacher. Terms such as fundamental values and morals can be difficult to define as they are highly personal and can differ from person to person depending on one?s background, experiences and family circumstances, for example.

Syftet med studien är att undersöka vilka strategier som är effektivast för att få hjälp och påkalla lärares uppmärksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive årskurs två och sex.Frågeställningarna lyder: hur påkallar eleverna lärares uppmärksamhet och söker hjälp i klassrummet? Hur länge behöver eleverna vänta på hjälp?Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 66 observationer i årskurs två och sex. Ett observationsschema med färdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, användes. Tre typer av strategier för att be om hjälp och påkalla lärarens uppmärksamhet registrerades: handuppräckning, verbala strategier och fysiska strategier. De två förstnämnda observerades under lärarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjälp i klassrummet än vad pojkar gjorde.

Teachers and special education teachers play a vital role in the creation of a study environment that fosters productivity in students. The current study aims to further expand the knowledge regarding teacher?s perception of common work with developing an optimal study environment within the classroom and the educational institution. In order to achieve this, qualitative interviews have been performed and study results analyzed according Nilholm´s model of the three different perspectives on special education: The critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective.The study results show that the concept of order and study environment is not clearly defined among the interviewees. However, the concept appears to presuppose the teacher?s responsibility to create the sense of security and effective study environment to those students who express the wish to educate themselves (Children make the things right only if they have been shown the correct way to do it).