Newspaper articles and media have shown that the use of illegal weight loss compounds, such as ephedrine and Melanotan, is becoming more common among adolescent girls, who are at risk of becoming a new group of addicts. These girls are rarely aware of the risks that the use of these compounds entails and the consequences that could adversely affect their bodies, mentally and physically. The aim of this paper was to investigate the use of and attitudes towards illegal weight loss compounds amongst girls in year three, at Swedish upper secondary schools. In order to do that, a questionnaire was sent out to 120 girls in five different high schools, with varying college preparatory and vocational program directions. My research shows that the use of illegal weight loss compounds, particularly ephedrine, was found among girls in year three, at upper secondary schools. Seven percent of the girls claimed they use, primarily, ephedrine. This result exceeds earlier studies findings on boys' use of anabolic androgenic steroids (AAS).

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2.

BAKGRUND: Pojkars eftersläpande läsutveckling är empiriskt konstaterad, och upplevs avoss som bekymmersam ur demokratisk synvinkel. Forskning rörande pojkarsläsutveckling presenteras, liksom forskning som behandlar förutsättningarnaför läsutveckling mer generellt. Den valda teoretiska ramen är detsociokulturella perspektivet på lärande.SYFTE: Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass respektiveskola arbetar med skönlitteratur med särskilt intresse för pojkars medverkan.Frågeställningarna behandlar vilka inslag av reflekterande läsning som finns iklassrummen, i vilken utsträckning de gynnar pojkar samt pedagogersuppfattningar kring pojkars kontra flickors läsning.METOD: Den genomförda undersökningen är en kvalitativ studie med inspiration frånden etnografiska ansatsen. Studien grundar sig på nio observationer i ensjätteklass respektive en förskoleklass, och på fem förberedda samt tvåoförberedda intervjuer med de inblandade pedagogerna.RESULTAT: Resultatet visar att samtal i anslutning till högläsning genomfördes medbarnen i läsutvecklande syfte, och en variation kunde urskiljas beträffandehur aktiva pedagogerna respektive eleverna var i dem. I de samtal där eleverlämnades stort utrymme att lägga fram sina uppfattningar var de flestaeleverna passiva.

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle.

Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

This study is based on my work as a teacher of Swedish language and literature to upper secondary school students, and my interest in developing the teaching of literature by using both new criticism theories and theories of literary perception focusing on reader response. The purpose of the study is to examine the learning process in trying to develop literary competence and to find out how to describe the competence shown by the students. My starting-point is a discussion about literary competence and the theory and model of literary competence by Örjan Torell. In examining literary competence, by how students use their constitutional competence as well as performance and literary transfer competences, Torell´s model shows the possibility and the need for both knowledge of literature and personal reception by focusing on the dialogue between author and reader.The method is qualitative and the empirics are material collected in one senior high school class in the Social Science programme during their second and third year. The material contains written reading logs, written answers to tasks and transcribed recordings of discussions of literature.The analysis shows a variety among the literary competence shown and developed by the students and points to the complexity of understanding the concept of literary competence.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna. För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina svar oftare än flickor.

Uppsatsen handlar om skyddande faktorer, resiliensprocesser och att göra kön. Uppsatsen innehåller en huvudstudie och en bistudie. Huvudstudien består av kvalitativa intervjuer med tre unga kvinnor och bistudien av kvalitativa intervjuer med två behandlare i socialtjänsten. Syftet med huvudstudien är att ta reda på hur skyddande faktorer under uppväxten beskrivs. Hur dessa leder till skyddande processer och resiliens, samt hur skyddande faktorer kan förstås ur ett könsperspektiv.

Syftet med denna studie är att analysera, beskriva och försöka förstå gymnasieelevers motivation i ämnet idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar är: Vad är det som motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnå syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvantitativ enkätmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. Våra enkäter besvarades av gymnasielever i åk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vår studie där 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men även mellan motiverade och icke motiverade elever.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av förekomsten avmobbning i skolan. Eftersom vi studerar till idrottslärare är därför ett delsyfte attundersöka elevers upplevelser av förekomsten av mobbning i omklädningsrumföre och efter en idrottslektion. Utöver detta undersöktes även skillnader mellanpojkar och flickors upplevelser av förekomsten av mobbning och kränkningarsamt elevers upplevelser om lärare agerade för att förebygga, åtgärda ochmotverka mobbning. Studien grundade sig på en enkätundersökning somgenomfördes på tre högstadieskolor där 221 elever i årskurs nio deltog varav 124var pojkar och 97 var flickor. Resultatet av studien visade att 7 % av elevernaupplevde sig vara utsatta för mobbning i omklädningsrummet och 7 % aveleverna upplevde sig vara utsatta för mobbning i andra situationer i skolan.Pojkar upplevde sig oftare vara utsatta och utsätta andra elever för fysiskakränkningar och mobbning än flickor, medan flickor upplevde sig oftare varautsatta för social mobbning än pojkar.