Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmåga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som påverkar flickors prestationer och förhållningssätt i ämnet matematik. Vi har låtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fått besvara enkätfrågor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gång. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förändring i flickornas självförtroende och självskattning. Trots att vi inte har fått ett tydligt resultat utifrån vårt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ?en i gänget?.

Detta arbete har fokuserat på hur undervisningen i ett genusperspektiv påverkar elever och lärare. Syftet var att undersöka lärare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende på kön. Centrala frågeställningar för undersökningen var att studera hur läraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent påkallar negativ eller positiv uppmärksamhet för att få kontakt med läraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen beträffande interaktion i helklass förekommer.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrämja integration och inkludering i det svenska samhället. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade våren 2001. Projektet hade som utgångspunkt att i ett befintligt nätverk kunna skapa och förbättra förutsättningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet på Fatime, som inträffade vid den här tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning växte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Syftet med denna kandidatuppsats var att belysa eventuell partiskhet i svenska mediers valbevakning inför riksdagsvalet 2010. Då det är fullt legitimt för tidningarna att vara partiska i sitt eget opinionsmaterial valde vi att lägga fokus på dess nyhetssidor. Vi ville undersöka om misstanken om en påstådd "Mosa-Mona-kampanjen" stämde; om partiska nyheter, med tillhörande bilder, seglade under falsk flagg.De teorier vi jobbat utifrån har varit Maxwell McCombs dagordningsteori, medielogiken, samt Jesper Strömbäcks tolkning av gestaltningsteorin. För att göra undersökningen genomförbar begränsades undersökningsperioden till den 10-19 september 2010, och materialet till tre tidningar: Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet. För att skapa en empiriskt förankrad bild av hur statsministerkandidater porträtteras i media, gjorde vi även en mindre jämförande studie med fokus på moderatledaren Bo Lundgren från riksdagsvalet 2002.

Jag hade främst en förhoppning med detta arbete och det var att försöka öka medvetenheten hos en grupp flickor i tonåren kring risker med Internet. Dessa flickor, 15 till antalet, var mellan 13 och 14 år. Med risker menar jag allt sådant som kan skada en människa psykiskt, fysiskt eller emotionellt. Vi arbetade med olika uppgifter såsom gruppdiskussioner och olika värderingsövningar. Till min glädje fann jag att de flesta i försöksgruppen var rätt upplysta i detta ämne och framförallt intresserade.

Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur genus konstrueras och påverkar undervisningen inom ämnet idrott och hälsa på en muslimsk friskola. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Hur påverkas, ur ett genusperspektiv, undervisningen i idrott och hälsa av att skolan är konfessionell? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars möjligheter och begränsningar inom ämnet idrott och hälsa, i sådana fall vilka? Kan skolan uppfylla läroplanens jämställdhetsmål och samtidigt värna islamska värderingar? Vilka roller i samhället förbereds flickor och pojkar för?MetodStudien är en kvalitativ undersökning där halvstrukturerade intervjuer av både lärare och elever valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från skolverkets lista över religiösa friskolor i Sverige kontaktades den ena av de två idrottslärarna som intervjuats. Genom snöbollsmetoden har sedan den andra idrottsläraren samt de sex eleverna som intervjuats valts ut.

Elofsson, Sofie och Lundgren Persson, Maria (2009). Elever och skolmaten. [Students and the school lunch] Lärarutbildningen Malmö högskola. Syftet med vårt examensarbete är att diskutera elevernas lunchvanor i skolan och deras lärande ur ett elevperspektiv och även ur ett lärarperspektiv. Detta görs genom att ställa frågor i form av enkäter samt genom observation. Vi studerar hur lärarna och eleverna själva ser på och upplever matsituationen i skolan och om de anser att kostintaget kan påverka lärandet hos eleverna.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.

Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrämja integration och inkludering i det svenska samhället. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade våren 2001. Projektet hade som utgångspunkt att i ett befintligt nätverk kunna skapa och förbättra förutsättningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet på Fatime, som inträffade vid den här tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning växte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

Föreliggande studie behandlar ämnet barnröst ur ett könsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka om det vid lyssnarbedömningar av ljudinspelade standardiserade fraser är möjligt att identifiera könstillhörighet hos barn i åldrarna 3;0-4:0 år. Fyra logopeder med lång erfarenhet inom röstlogopedi skattade rösterna beträffande kvalitet. En perceptuell lyssnarbedömning genomfördes med logopedstudenter vilka identifierade könstillhörighet korrekt i 55% av röstinspelningarna. Fördelat på kön var identifieringen av pojkarna något säkrare (60%) jämfört med flickorna (57%).