Sök:

Sökresultat:

692 Uppsatser om Flickorna Lundgren - Sida 19 av 47

Även flickorna i årskurs 6 kan få prova på hockey-bockey : Idrottsämnets utveckling i grundskolans senare år ur ett genusperspektiv

Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Dettagenomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter.Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor..

Kön till specialundervisningen. Genusperspektiv på specialpedagogiska insatser i skolan

SyfteDenna studie fokuserar på specialundervisning med avseende på genus. Enligt vår yrkeserfarenhet är det fler pojkar än flickor som får extra stöd av något slag. Det kan vara särskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta beläggs också i forskning och litteratur. Vårt syfte med studien var att undersöka hur lärarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning.

Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning

Mäkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö på naturbruksprogrammets hästinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö på naturbruksgymnasiets hästinriktning.

Matematikundervisning - för vem? En undersökning om hur pojkar respektive flickor i en klass upplever sin matematikundervisning

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns något i lärarens förhållningssätt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolår 5. Vi valde att använda oss av enkät med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkäterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jämlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frågor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Det kommunikativa kontoret : En kvalitativ studie om aktivitetsbaserade kontors påverkan på intern kommunikation

TitleThe communicative office ? A study of the effects that Activity based offices has on internal communication.      Authors                             Carl Varli, Jonas Eklund and Petter Göransson Course                              Business administration III ? Organization ? Bachelor? thesis Tutor                                 Olle Duhlin           Examiner                          Mikael Lundgren Background                      The prime focus of activity based office designs are the though of choosing your workplace along with your work task, instead of the other way around. This means that you do not longer have a set workstation of your own, you move around according to where to your current work will be best performed.  Problem                           We want to explore how the communication within a company?s departments has been affected by the introduction of an activity-based office design.Purpose                             The purpose of this study was to get an understanding of how this office design could effect the communication within companies that uses it. Further more, we wanted to study the effects that this kind of office would have on the communication within a department.

Att vara eller inte vara en läsare : En bild av pojkars och flickors sagotillfällen i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka om det skilde på barnens läsning utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes på en förskola i en grupp av 12 barn i åldrarna 3-4 år. Den metod som användes var observationer med fältanteckningar och med hjälp av en filmkamera. I studien har flera variabler som kön, bokval och tid används.Resultatet visar skillnad i pojkars och flickors sagoläsande. Bland annat hade pojkarna en högre läsfrekvens på morgonen och eftermiddagen medan flickorna läste mer mitt på dagen när alla barn var närvarande.

Interaktioner i klassrummet : Vem vänder sig läraren till, sett utifrån ett genusperspektiv?

I skolan har man genom tidigare undersökningar fastställt att pojkar är det kön som dominerar lektionerna och får både mer tid och mer uppmärksamhet än flickorna. Syftet med det här examensarbetet är att genom observationer och intervjuer undersöka viket kön som några utvalda lärare vänder sig till och med vilket budskap, för att vidare ställa detta i relation till lärarnas egna uppfattningar. Vad som generellt framkommit i vår undersökning är att det än idag är pojkarna som får majoriteten av lärarnas uppmärksamhet. Lärarna stärkte detta genom att bland annat beskriva pojkar och flickor väldigt skilt från varandra, där pojkarna tar för sig mer, både på gott och ont..

Elevers matvanor

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande.

Fysisk aktivitet på fritiden hos barn i årskurs 5 och 6 : En kvantitativ jämförelse mellan innerstad och förort

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att studera skillnader på barns vanor av fysisk aktivitet utifrån tre skolor i Stockholmsområdet.? Vilken typ av fysisk aktivitet förekommer hos eleverna i de här tre skolorna?? Hur aktiva är dessa barn och vilka idrotter förekommer?? Skiljer sig pojkarnas och flickornas aktiviteter åt i en jämförelse mellan dessa tre skolor?Metod: Undersökningen är genomförd i form utav en kvantitativ studie där datainsamlingen bestod av en personlig enkät som utdelades i klasserna. Svarsalternativen är till största delen slutna. Undersökningsgruppen består av elever ur årskurs 5 och 6 från tre skolor i Stockholms länI undersökningen ingick 52 pojkar och 65 flickor. Totalt deltog 117 elever.Bortfallet uppgick till 11 stycken och största skälet till bortfall var elevfrånvaro vid undersökningstillfället.Resultat: Tanken med vår undersökning var att ge övergripande kartläggning över den idrottsliga verksamheten på fritiden både i organiserad form och oorganiserad, i föreningsliv och utanför, samt ungdomarnas fysiska aktivitet i det dagliga livet.

Vad spelar det för roll om vi tävlar? : En kvantitativ studie om sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa

Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna. Metod En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner.

Dubbelt utsatta damer? En studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenhet av mäns våld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsättning som ingår i studien ?Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige - en omfångsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)Frågan är om erfarenheten av mäns våld skiljer sig åt när gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsättning alternativt ett långvarigt hälsoproblem jämförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsättning, det vill säga, är den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys där enkätens svarsmaterial delas i två grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsätt¬ning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsättning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsned¬sättning i jämförelse med kvinnor utan funktionsnedsättning, en högre ut¬satthet för hot, fysiskt och sexuellt våld i alla relationer, efter femton års ålder, utom i den nuvarande relationen, det vill säga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsättning är i betydligt högre grad utsatta av vänner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan släkting jämfört med kvinnor utan funktionsned¬sättning.

Flickor och matematik: det vore konstigt utan matteboken

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om flickors intresse för matematik kan öka genom variation av arbetssätt och arbetsformer. Undersökningen genomfördes under fyra veckor i en klass med 25 elever varav 14 elever var flickor. Eleverna fick under vissa lektioner arbeta diskussionsinriktat i grupp med uppgifter ur annan matematiklitteratur än den de vanligtvis arbetade med. Under de övriga lektionspassen arbetade eleverna enbart i matematikboken. Vi använde oss av enkät, dagboksskrivning och intervjuer för att få ett så brett resultatunderlag som möjligt.

Vem "äger" fotbollsplanen? : föreställningar kring kön i en fotbollsförening samt hur dessa förhåller sig till värdegrunden i skolans idrottsundervisning

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka de normer och föreställningar kring kön som finns i en fotbollsförening och som de föreningsaktiva kan tänkas ha med sig in i skolans idrottsundervisning. De frågeställningar som använts har varit: vilka antaganden om flickor och pojkar kommer till uttryck i föreningen? Vem är ?fotbollsspelaren? i föreningen? Vilka i föreningen tillhandahåller mest resurser?Metod Studien är kvalitativ och genomfördes i en fotbollsförening i en förort till Stockholm. Tillvägagångssättet har inneburit intervjuer med fyra vuxna representanter från föreningen. Intervjuerna följde fasta frågeområden för att få svar på frågeställningarna.

Förskolebarns arbetsstrategier i teknik betraktat ur ett genusperspektiv

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Likvärdighet mellan könen i idrott och hälsa : En undersökning om hur lärare och elever uppfattar likvärdigheten mellan könen i idrott och hälsa

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur likvärdigheten ser ut i idrott och hälsa och huruvida det finns moment eller arbetssätt som är mer eller mindre likvärdiga mellan könen. Studien strävar också efter att undersöka hur både elever och lärare ser på likvärdigheten och hur den skapas i ämnet idrott och hälsa. Mina frågeställningar är:Hur ser elever på likvärdighet i ämnet idrott och hälsa?Hur ser lärare på likvärdighet?Hur arbetar lärare med likvärdighet i idrott och hälsa och vad påverkar den?MetodMetoden som har använts är dels enskilda intervjuer med tre idrottslärare som alla är utbildade och undervisar i ämnet. Jag genomförde även två stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i årskurs nio.

<- Föregående sida 19 Nästa sida ->