Uppsatsen behandlar Flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka Flickors värderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger på fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest användbart behandlar attityder och värderingar kring kön, och hur pojkar och Flickor förhåller sig till varandra när de spelar dataspel.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera Flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser Flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder Flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Syftet med den här studien är att få ta del av några lärares erfarenhet av att arbeta med Flickor som har ADHD, i en pedagogisk kontext. I bakgrunden sker en övergripande genomgång av tidigare forskning och litteratur, som i många fall pekar åt ett och samma håll. Flickor med ADHD upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar, förmodligen på grund av att de har ett annat beteende och att lärare behöver bli bättre på att se dessa Flickor. För att kunna styrka undersökningen tillförlitlighet sker en noggrann redovisning utav metoden som använts i denna studie, vilket innebär att om någon annan skulle göra om samma studie så skulle de komma fram till ett liknande resultat. Den visar också på varför intervjuer är det bästa instrumentet för detta undersökningssyfte.

I denna uppsats har vi undersökt hur elever använder cyberspråket och om det påverkar skriftspråket i deras skolarbete. Hur bemöter pedagoger cyberspråket i skolan? Vårt syfte med undersökningen är att se om elever är medvetna om båda språkstilarna. Vi har även undersökt vilka likheter och skillnader det finns mellan pojkar och Flickor när det gäller deras bruk av cyberspråk. Till grund för resultatet i vår undersökning har vi använt enkäter, gruppintervjuer och elevtexter.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på Flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför Flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser Flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio Flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få Flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället.

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på pojkar och Flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till pojkar och Flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i pojkar och Flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och Flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera Flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser Flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder Flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan pojkars och Flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var pojkar och 67 var Flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan pojkar, Flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Syftet med föreliggande studie var att ur genusperspektiv belysa betygsskillnader mellan Flickor och pojkar i grundskolans år 9. Med utgångspunkt i kvalitativ metod och genom personliga intervjuer och en enkätundersökning har uppsatsförfattaren sökt kunskap via elevers egna upplevelser. Elever har själva fått uttrycka sina uppfattningar angående betygsskillnadens orsaker mellan könen. Tolkningen av enkätundersökningen och resultatet av de personliga intervjuerna pekar på att betygsskillnader mellan könen går att spåra till de skrivna och oskrivna regler som könen följer genom att finnas till i den kulturella och sociala miljö som präglar det nuvarande samhället i stort..

Ett aktivt jämställdhetsarbete har under de senaste decennierna bedrivits inom den svenska skolan. Trotsdetta är det fortfarande olika verkligheter som möter Flickor och pojkar i skolan. De kan räkna med att fåolika mycket hjälp och behandlas på olika sätt av lärare. För att motverka dessa traditionella könsmönster,en skyldighet lärare har enligt läroplanerna, är det en förutsättning att rådande könskonstruktioner belyses.Av den anledningen har en diskursanalys gjorts med syfte att studera könsdiskursen i tidningen Skolvärldengenom att analysera hur Flickor och pojkar konstrueras i tidningens artiklar från år 2004. Analysen somvilat på en socialkonstruktionistisk grund har organiserats utifrån fyra teman: skolarbetet och läsningen,tonårstiden och vuxenblivandet, idrotten och friskvården, samt hoten och våldet.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos Flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar Flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att Flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera Flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser Flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder Flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Denna rapport handlar om pojkars och Flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos Flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av Flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att Flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.