Bakgrund: Att skapa bra förutsättningar och ta hand om idrottstalanger är angeläget i många länder, så också i Sverige. Ett led i att skapa möjligheter för våra idrottsungdomar har varit satsningen på idrottsgymnasier.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om de friidrottsungdomar som presterar bäst vid antagningstester till Friidrottsgymnasiet i Växjö även är de friidrottare som presterar bäst resultat som seniorer. Material och metod: Totalt 207 friidrottare, i 15 års ålder, (100 flickor och 107 pojkar) som utfört ansökningstesterna till FIG Växjö och presterat ett friidrottsresultat som senior ingick i studien. Följande antagningstester ingick:30 meter flygande(snabbhet), kulkast framåt (explosivitet) samt plinthopp, 90 sekunder (styrkeuthållighet). Antagningstesterna jämfördes med friidrottarens bästa prestation utförd som senior. En jämförelse gjordes även grengruppsvis.

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för Flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmärta hos ett slumpmässigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-Hälsa en nationell studie om barns och ungdomars hälsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och åldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmärta 2004 som hade rapporterat ryggsmärta 3 år tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmärtan i fyra olika fält markerad på smärtteckning, och undersöka om skillnader förelåg mellan barn och ungdomar med ländryggsbesvär och de utan ryggbesvär i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer såsom stress, nedstämdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 år svarade i enkät på frågan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmärta på en smärtteckning. Denna kodades och smärtan kartlades utifrån 4 anatomiska lokalisationer, eller fält: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)ländrygg och 4)smärta i fler än ett fält på ryggen.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Vår uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger på flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvård, går sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstår samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har använt oss av strukturerad intervjumetod. Då vi intervjuat fyra vårdnadshavare över Internet passade denna metod bäst.

Abstrakt Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk.

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den härundersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna ochfysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet harför eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutomgjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböckersom fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon störrebetydelse i sammanhanget.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes på en fritidsgård i Skellefteå kommun under vårterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton år gamla. Vår undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid två tillfällen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfällen.

I läroplanen (Lpo94) står det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? Lärarna ska följa läroplanen och aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och får mer tid och mer uppmärksamhet av lärare än vad flickor får. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier där man kan se en förändring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock på lärares och utomståendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jämställdhet utifrån ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka hur elever på högstadiet uppfattar lärares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig åt med avseende på kön.

I denna uppsats studeras gymnasieungdomars alkoholvanor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alkoholvanor på en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemärkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har någon effekt på vad, hur mycket och hur ofta man dricker alkohol. Huvudresultaten i min undersökning är att 75 % av både Flickor och pojkar konsumerar alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos Flickor och pojkar är att flickorna dricker oftare men mindre per tillfälle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer alkohol per tillfälle.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan Flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.