AbstractKitty-böckerna har sedan 1950-talet lockat unga flickor att läsa och bli en del av en fiktiv spännande värld. Det var en ny typ av Flickbok, som lyfte fram en ung, vacker och kompetent kvinnlig detektiv som radikalt skilde sig från tidigare traditionella böcker avsedda för flickor. Med en långseriebok som än idag är en del av unga flickors gränsliv mellan barndom och ungdom hjälper författarsyndikatet Carolyn Keene unga flickor att glömma verkligheten runt sig och iklä sig rollen som hjältinnan Kitty.Syftet med uppsatsen är att visa vilka inslag som indikerar vilket årtionde boken för in läsaren i. Med hjälp av reader-response-teorin kommer också sådant läsaren själv i relation med texten skapar att lyftas fram. Läsning av Kitty-böckerna i vuxen ålder har också uppenbarat sådant som helt saknas, sådant som skulle kunna vara relevant i böcker skrivna ursprungligen i Amerika.

Den svenska hästboken för barn och ungdomar förändrades kraftigt i övergången mellan femtiotal och sextiotal. Den största förändringen var att den övergick från att vara pojkbok till att bli Flickbok. Samtidigt började den distansiera sig från de översatta böckerna av framför allt anglosaxiskt ursprung genom att sträva mot en mycket hög grad av realism. Den här studien baserar sig på analyser av arton böcker skrivna av sex författare, med syfte att undersöka vilka förutsättningar de skildrade protagonisterna har för att ägna sig åt hästar och ridning, hur de får sin kunskap, och i vilken utsträckning de undervisande inslagen är inriktade på att lära ut saker till läsaren. Syftet har även varit att försöka spåra hur ridsportens omvandling från överklassysselsättning till folksport, samt barnbokstrender i stort, speglas i hästböckerna..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska Flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasåtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska Flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går atthärleda till varandra.