Syftet med detta projekt är att närmare studera vilka generella tekniska problem som kan förekomma vid instudering av Dutilleux´s sonatine för flöjt och piano, samt hur dessa kan lösas. För att få reda på vilka generella tekniska problem som kan förekomma har jag valt att föra samtal med flöjtister på proffessionell nivå och observera mina repetioner/min egen övning. Resultatdelen tar upp olika aspekter av teknisk problematik. Några exempel på detta är: Att hitta ett flöde i först satsens rytmiskakonstruktion, ha en flexibel embouchure pga. sonatinens stora register omfång samt förslag på alternativgrepp om greppkombinationen är mer komplicerad, eller förslag på alternativgrepp för att lyckas åstadkomma en bättre intonation..

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att belysa hur arbetsplatser kan påverka personalens frisknärvaro genom mätning och uppföljning av denna samt av hälsofrämjande insatser.Vilka effekter kan mätningar av närvaro, resultaten av mätningarna samt interventioner/insatser ge?Vilka tänkbara faktorer kan påverka frisktalen vid en arbetsplats?Hur kan man förstå kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?  MetodEn kvalitativ ansats valdes med tanke på uppsatsens undersökande innehåll och karaktär. Studien bygger på en litteraturgenomgång inom för uppsatsen relevanta områden och en undersökning av ett industriföretag.ResultatAktuell litteratur och forskning visar på det positiva sambandet mellan medveten mätning, analys och uppföljning, hälsofrämjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt på detta sätt och har ökat frisknärvaron vilket har resulterat i stora besparingar och välmående och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hälsofrågor inom samtliga delar av organisationens arbete samt människosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats - ett företag i tiden.SlutsatsResultatet av den här studien pekar på att mätningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

I detta Examensarbete har en ny lyftutrustning till gasturbin SGT-600/700 olika moduler tagits fram. Examensarbetet har utförts på Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång på avdelningen GPTP (leverans gasturbin teknik package installation).Målet med arbetet har varit att skapa en lyftutrustning som är mer flexibel än den befintliga lyftutrustningen och klarar samlyft (lyft med hjälp av två kranar).Arbetet har utförts med hjälp av olika metoder som QFD, funktionsmedel-träd och morphologisk matris, där kundorienterad konceptkonstruktion är basen för arbetet. En studie av teori inom området har genomförts. Den befintliga lyftutrustningen undersöks för att skapa förståelse, sedan undersöks problemet för att skapa en lösningsrymd. Flera konceptuella lösningar genereras, till sist väljs det bästa konceptet och ritningar för den nya lyftutrustningen tas fram.Den befintliga lyftutrustningen kräver anpassning med extra komponenter för lyft av de olika modulerna.

Uppsatsen faller inom ämnesområdet organisation och vår undersökning handlar om kvinnor inom organisationer sett utifrån ett feministiskt perspektiv. Det feministiska perspektivet betraktar samhället som ett könssystem och med det menar vi att de strukturer som finns i samhället, liksom inom organisationer, inte är könsneutrala. Från den ståndpunkten har vi valt att studera socialisation av kvinnor och vad som kan tänkas ligga bakom den processen på en mansdominerad arbetsplats. Valet av mansdominerad arbetsplats beror på att vi tror att den kvinnliga socialisationen där blir tydligare. För att komma fram till socialisationsprocessen har vi analyserat fram arbetsplatsens organisationskultur med de normer, värderingar och ideal som råder.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.

I Sverige så har användningen av inhyrd arbetskraft under de senaste åren starkt ökat (Handelns utredningsinstitut, 2010b). Användningen av inhyrd arbetskraft kan antas vara en vilja från företaget att anpassa sig efter teorin om den flexibla organisationen (Olofsdotter, 2008:7). En funktionellt flexibel kärna av arbetskraft skall kompletteras med en periferi av numeriskt flexibel arbetskraft (Atkinson & Gregory, 1986:13). Det saknas dock studier på hur företagets inre maktförhållanden påverkas av en sådan organisering.Syftet med denna studie är att beskriva och kartlägga hur en organisations maktstrukturer påverkas av uppdelningen av organisationens arbetskraft enligt kategorierna funktionellt- och numerisktflexibel arbetskraft. För att uppnå detta syfte så har en kvalitativ studie, bestående av observationer och intervjuer, genomförts på ett företag inom den marina tillverkningsindustrin.Studiens resultat visar på att företagets informella maktstrukturer ändras till följd av användningen av inhyrd arbetskraft.

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ?stannare? på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring. Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar.

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö.