Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ revisorn och revisionens anvÀndare har olika uppfattningar om vad som kan förvÀntas av en revisors arbete. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur debatten kring förvÀntningsgap har förts inom revisorsprofessionen i Sverige. Denna uppsats baseras pÄ artiklar och debattinlÀgg som publicerats i den svenska tidsskriften Balans som Àr revisorernas egen facktidning. Valet av just denna tidskrift motiveras med att det Àr i denna tidsskrift som professionen sjÀlv kommer till tals. Det tidigaste materialet vi funnit pÄ omrÄdet i just Balans Àr skrivet pÄ 1970-talet och strÀcker sig fram till den period dÄ denna uppsats skrevs.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt att konstruera ett mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Thomas Scheffs forskning. De 14 pÄstÄenden som ingÄr i mÀtinstrumentet Àr baserade pÄ Suzanne Retzingers forskning om kroppsliga markörer för skam och de resulterande utmanande beteendena. Flera forskare har lyft fram vikten av att nÄgon tar fram ett mÀtinstrument för att kvantitativt mÀta skam och syftet med min uppsats Àr att försöka att ta reda pÄ om det Àr möjligt att göra det eller ej.180 Studenter vid Karlstads universitet fick besvara ett frÄgeformulÀr, som totalt besvarades av 176 studenter, 124 kvinnor och 52 mÀn. Data analyserades med den polytoma raschmodellen i datorprogrammet RUMM 2030.Resultatet visar att mÀtinstrumentet inte enbart mÀter skam (flerdimensionalitet), eller i bÀsta fall Ätminstone flera olika typer av skam, och att pÄstÄenden i mÀtinstrumentet inte fungerar likadant för alla respondenter (DIF-effekter) samt att mÀtinstrumentet som helhet hade dÄlig passform gentemot raschmodellen. Min slutsats Àr att det Àr möjligt att konstruera mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Scheffs teoretiska ramverk men att det krÀver mer arbete och fler revideringar Àn vad som har varit möjligt möjligt att genomföra inom ramen för detta uppsatsarbete..

Detta arbete kommer att handla om att skapa ett system för att automatiseraprocessen att skapa en karaktÀrsrig i programmet Maya. Med hjÀlp av programmets inbyggda programmeringssprÄk MEL kommer systemet, via ett grafiskt grÀnssnitt, skapa just det resultat som anvÀndaren efterfrÄgar.Resultatet Àr ett verktyg som kan skapa en komplett karaktÀrsrig pÄ under 3 minuters tid! Ett arbete som annars kan ta flera dagar..

Jurister i Göteborg promenerar och reser för flera miljoner av skattebetalarnas pengar varje Är. Resor som de till viss del ska ha betalt för. Men enligt vÄr undersökning Àr över hÀlften överfakturering och vÀntetid. Ett fusk som möjliggörs av ett kontrollsystem som brister, jurister som skriver slarviga fakturor och en kultur dÀr tidsangivelserna har blivit mallade schabloner..

Under vĂ„ren 2005 utförde Johan Öberg och Henrik Rautio Berguv sitt examensarbete vid Land Systems HĂ€gglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar en rad olika banddrivna militĂ€ra fordon bl. a stridsfordonet CV90. Det finns flera versioner av CV90, en av dem Ă€r CV90 ARV(Armoured recovery vehicle). PĂ„ den nuvarande versionen av CV90 ARV finns en lyftkran monterad ovanpĂ„ vĂ€nster bandhylla.

Brukarmedverkan omfattas av flera begrepp som till synes verkar betyda samma sak. Uppsatsens syfte Àr att analysera dessa begrepp men Àven att undersöka hur brukarmedverkan pÄ allmÀnna platser fungerar..

Vi har genomfört vÄr undersökning ombord pÄ Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det Àr att arbeta pÄ ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgÀnglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har anvÀnts i denna undersökning Àr den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förstÄelse för omrÄdet. Urvalet i undersökningen bestÄr av tio anstÀllda ombord pÄ Cinderella. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgÀnglighetsmönstret ser ut för anstÀllda ombord pÄ Cinderella. De som arbetar ombord bÀr med sig en sökare som tyder pÄ ett stort krav pÄ tillgÀnglighet.

Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.

NÀstan alla stÄlkonstruktioner mÄste rostskyddas. Undantaget Àr de som stÄr inomhus i torr luft. Ett rostskydd kan utföras pÄ flera olika sÀtt, men de vanligaste Àr att stÄlet mÄlas med rostskyddsfÀrg eller att det varmförzinkas. Innan detta kan utföras mÄste stÄlet förbehandlas. Det Àr viktigt att den utförs noggrant för annars kan kvarvarande föroreningar börja rosta under fÀrg- eller zinkskiktet.

Globaliseringen av vÄr vÀrld har medfört att mÄnga företag idag verkar pÄ flera marknader över hela vÀrlden. Vid intrÀde pÄ en ny marknad i ett nytt land finns det flera saker företaget mÄste tÀnka pÄ, en av sakerna Àr vilken marknadsföringsstrategi som skall anvÀndas. Företag kan antingen vÀlja en standardiserad eller en anpassad marknadsföringsstrategi dÀr standardisering innebÀr att de anvÀnder samma strategi för samtliga marknader. Anpassad marknadsföringsstrategi innebÀr dÀremot att företaget tar hÀnsyn till de lokala omstÀndigheterna och utformar sin strategi efter detta. Syftet med denna rapport Àr att klargöra vilka faktorer som spelar roll i valet av marknads-föringsstrategi nÀr ett företag ska ta sig in pÄ en ny marknad. Genom den teoretiska undersökningen fann vi ett antal faktorer som pÄverkar valet av mark-nadsföringsstrategi. Dessa faktorer Àr produkt, kultur, preferenser, socialt/etik, lagar/politik, fysisk miljö, demografi, teknologisk & ekonomisk utveckling. Resultatet av vÄr empiriska undersökning, som Àgde rum i Dubai med tre företag inom mat- och dryckesbranschen, visade att ovanstÄende faktorer pÄverkade de undersökta företagen i deras val av strategi.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av Johan Lundberg AB som har haft ett behov av att det tas fram en guide vid Ă„tgĂ€rder av vattenledningar. ÅtgĂ€rder kan innebĂ€ra nylĂ€ggning, utbyte eller renovering av en vattenledning. Syftet med rapporten Ă€r att ta reda pĂ„ om ett visst material eller metod kan anvĂ€ndas till vattenledningar, fĂ„ fram för- och nackdelar med dessa material och metoder, bĂ„de för installationsfasen och för driftsfasen. Detta görs ur ett lĂ„ngsiktigt tekniskt, ekonomiskt och miljömĂ€ssigt perspektiv. Rapporten innehĂ„ller en faktadel med tĂ€nkbara material och schaktfria metoder och sju stycken intervjuer med ledningsĂ€gare har genomförts och en sammanstĂ€llning av dessa intervjuer presenteras i kapitel 5.3.

I denna uppsats har vi mÀtt produktionseffektiviteten vid Sveriges 21 polismyndigheter i syfte att identifiera vilka polismyndigheter som Àr relativt mest produktiva. Vidare har vi berÀknat hur stor förbÀttringspotentialen Àr för de polismyndigheter som Àr improduktiva. BerÀkningarna grundar sig pÄ Data Envelopment Analysis (DEA), en metod som anvÀnds i syfte att berÀkna den relativa produktionseffektiviteten. Metoden tillÄter multipla variabler vilket möjliggör en analys av flervalsproduktion, d.v.s. en analys av enheter som producerar flera prestationer (outputs) med hjÀlp av flera insatsfaktorer (inputs).

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgÄr en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera mÄnader och Är pÄ sjukhus. NÀr behandlingen Àr avslutad fortsÀtter sjukvÄrdens uppföljning under flera Ärs tid för att utvÀrdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillvÀxt. Under denna tid Àr barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett sÄ normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hÀlso-och sjukvÄrden. Data insamlades frÄn en rikstÀckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).