Denna uppsats undersöker hur synen pÄ mediernas sjÀlvsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter frÄn de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fÄtt svara pÄ frÄgor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillrÀckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning.Den teoretiska utgÄngspunkt som uppsatsen frÀmst vilar pÄ Àr hÀmtad frÄn medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger ocksÄ en kort förklaring till hur makten hÀnger ihop med förtroendet, utifrÄn Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frÄgan om hur lagstiftning kontra sjÀlvsanerande system kan pÄverka förtroendet. HÀr tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning.Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det sjÀlvsanerande systemet dÄ det hÄller en skÀrpt lagstiftning borta och leder till "justare medier".

Bakgrund Nationella kvalitetsregister anvÀnds idag inom vÄrden för att kunna göra jÀmförelser mellan kliniker och nationellt. Kvalitetsregistren kan ocksÄ anvÀndas till forskning och förbÀttringsarbeten. Nationella kvalitetsregister utvecklades av den medicinska professionen under 1970-talet. PÄ senare Är har det utvecklats kvalitetsregister med registerdata för flera professioner för att fÄ en mer komplett utvÀrdering av vÄrdkedjan. Syfte Att beskriva vilka omvÄrdnadsdata som registreras i nationella kvalitetsregister inom de största folksjukdomarna.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönomrÄdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar Àven som ett planeringsunderlag för att hantera förfrÄgningar om exploatering pÄ grönomrÄden. FÀrjestaden Àr en attraktiv ort i MörbylÄnga kommun dÀr inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsomrÄden Àr stort. MörbylÄnga kommun ser gÀrna en förtÀtning i FÀrjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönomrÄden aktualiseras i pÄgÄende planprocesser. Kommunen har idag flera pÄgÄende planprojekt som tar grönomrÄden i centrala delarna av FÀrjestaden i ansprÄk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för FÀrjestaden. Ett grönomrÄde kan vÀrderas pÄ flera olika sÀtt.

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock Àr det en betydande andel pÄ 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan pÄverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen fÄr dem att tÀnka till pÄ hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsÀtt pÄ religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn pÄ döden kommer frÄn.

SamhÀllets normer och riktlinjer Àr att dagens byggnader ska minska sinenergianvÀndning för att erhÄlla en bÀttre energiprestanda. För att möjliggöra detta harnya lagar tagits fram för att sÀkerstÀlla att sÄ Àr fallet. Högskolan i Halmstad (HH) bestÄridag av 18 byggnadskroppar, var och en med sin egna unika energianvÀndning. För att fÄen helhetsblick över HHs energisituation har mÀtvÀrden för fjÀrrvÀrme, kyla samt el tagitsfram. Uppgiften att fÄ fram dessa mÀtvÀrden har varit mödosam dÄ flera instanser frÄnbÄde HH, leverantören samt fastighetsförvaltaren har behövt rÄdfrÄgas.

MÀnniskan inhÀmtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvÀrlden. MÀngden information som mÀnniskan kan bearbeta Àr begrÀnsad, speciellt i komplexa miljöer dÀr flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie Àr att reducera piloters kognitiva belastning för att underlÀtta i svÄra flygsituationer. Ett stort problem idag Àr att nÀr en pilot förlorar yttre visuella referenser sÄ kan spatial desorientering uppstÄ. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten mÀrker nÄgot.

Syftet med uppsatsen var att följa upp den korttidsterapi som bedrivs vid barn och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund samt undersöka om en till tvĂ„ samtal, utifrĂ„n ett systemiskt förhĂ„llningssĂ€tt och till utvalda familjer, kan ge goda upplevda behandlingsresultat och nöjda klienter. Metoden som anvĂ€ndes var telefonintervjuer med 21 förĂ€ldrar till 20 barn som genomgĂ„tt korttidsterapi vid BUP Östersund. Intervjuguiden var halvstrukturerad och undersökningsdesignen Ă€r dĂ€rmed baserad pĂ„ insamling av frĂ€mst kvantitativ data med viss kvalitativ ansats. Resultatet av uppsatsen visar att behandlingen kan ge goda upplevda resultat och nöjda familjer. Hos majoriteten av barnen hade problemen minskat/försvunnit och de flesta har inte behövt söka hjĂ€lp igen.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers delaktighet i sina ÄtgÀrdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta pÄ hur pedagoger förhÄller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i sÄ fall ser ut. Jag anvÀnder mig av tvÄ olika metoder. Dels en textstudie av 15 ÄtgÀrdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien Àr endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Kronofogdemyndigheterna i Sverige har reducerats i antal frÄn tjugofem till endast tio. Hög grad av stress och sjukfrÄnvaro Àr problem som prÀglat myndigheterna, enligt klimatundersökningar som Riksskatteverket gjort.Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsmiljön utifrÄn KFM:s personal pÄ ett kontor i Malmö, för att se hur den ter sig i nulÀget. FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen Àr: Hur vÀl uppfylls KFM:s arbetsmiljömÄl i Malmö enligt personalen? Hur vÀl anser personalen att deras kompetens nyttjas i arbetet pÄ KFM?Med kvantitativ metod i form av enkÀter, visar resultatet att arbetsmiljömÄlet uppfylls dÄ flera aspekter av arbetsmiljön anses positiva av personalen. Uppfattningarna om arbetet Àr positiva trots att alla utsÀtts för stress och de flesta kÀnner av stress flera gÄnger i veckan.

Detta Àr en studie om förÀldrars tankar om maten som serveras barnen i förskolan samt vilka Äsikter de har om förekomsten av sötsaker och sötade produkter. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex förÀldrar till barn frÄn tvÄ olika förskolor i en kommun. Tre förÀldrar pÄ varje förskola fick svara pÄ frÄgor om deras tankar om maten pÄ förskolan och vad de har för instÀllning till att det serveras sötsaker pÄ förskolan.          Flera undersökningar visar att socker inte Àr bra ur hÀlsosynpunkt. Sötsaker Àr en bidragande orsak till flera ohÀlsosamma tillstÄnd och sjukdomar. De flesta av förÀldrarna var eniga om att det var bra att erbjudandet av sötsaker i förskolan minskat.

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet pĂ„ flera konsumentvarumarknader i olika lĂ€nder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis Ă€r relativt lĂ„g, anvĂ€nder konsumenterna Ă€ndĂ„ priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen RĂ„d &Rön har kvalitetstestat Ă„r 2011. Analysen baseras i huvudsak pĂ„ Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vĂ„r uppsats Ă€r i linje med tidigare studier.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Kunden kan idag bestÀmma och skrÀddarsy sin produkt efter ett antal standardiserade variabler. I denna process som vi kallar konfigureringsprocessen kan det uppstÄ flera problem. Dessa problem Àr ofta anvÀndbarhetsproblem till exempel navigeringsfunktio-ner, tvetydig information med mera, uppstÄr oftast i systemets grÀnssnitt med kunden. Vi kom fram till följande problem: - InnehÄller konfigurationsprocessen problem som motsÀger vÀletablerade anvÀndbarhetsdefinitioner?- Hur och i vilken grad pÄverkar konfigureringsprocessens/grÀnssnittets utform-ning anvÀndbarheten för kunderna? Syftet med denna uppsats var att undersöka eventuella anvÀndbarhetsproblem pÄ e-handelssystem som tillhandahÄller tjÀnster för konfigurerbara produkter.

Revit Structure Àr ett nytt 3D-modellerings program i Autodesks serie med ritprogram, speciellt utvecklad för byggnadsinformationsmodellering (BIM). Revit bygger pÄ att anvÀndaren sjÀlv laddar in och placerar ut standardprofiler som till exempel pelare, balkar och vÀggar. NÀr standardprofilerna Àr placerade i 3D-modellen kan de enkelt redigeras och förÀndras för att uppfylla de specifika kraven för just det byggnadsprojektet.     Den hÀr rapporten Àr sÀrskilt framtagen för att underlÀtta en övergÄng mellan programmen AutoCad och Revit Structure. Med rapporten följer en handbok som ska fungera som en introduktionskurs av programmet för studenter och konstruktörer. Handboken börjar med att gÄ igenom programmets upplÀgg och layout.  DÀr efter följer handboken ett byggnadsprojekt frÄn start till mÄl. Varefter successivt byggnaden vÀxer fram fÄr anvÀndaren kunskaper om de vanliga verktygen dÄ fler element tillförs och sammanfogas.