Uppsatsen behandlar grannspråken i svenskundervisningen. Studiens huvudsyfte var att undersöka gymnasielärares inställning till grannspråk. Ett av delsyftena var att undersöka vilken plats grannspråksundervisning hade i de senaste två läroplanerna samt om förändring skett i och med den nu gällande läroplanen Lgy 2011. Ett andra delsyfte var att ta reda på hur Skolverket motiverade att grannspråken inte fanns med under det centrala innehållet (anvisningar om kursinnehåll) i kursen Svenska 1. Metoden som användes var kvalitativ och materialet inskaffades genom intervjuer med fem lärare samt genom närläsning och jämförelse mellan kursplanerna.Resultatet visade att det i den nya läroplanen Lgy 2011 ges lite större plats åt grannspråken och att innehållsformuleringarna blivit tydligare.

Det här examensarbetet består av två delar som syftar till att generera en metod för hur man marknadsför dataspel till en målgrupp av tjejer mellan 16-18 år. Den reflekterande texten visar den teoretiska grunden för metoden, och verksdelen, en marknadsplan för ett fiktivt actionspel, exemplifierar den.Marknadsföringen behöver rikta sig till målgruppen om den skall kunna locka fler tjejer till att spela. Att inkludera dataspel i befintliga normer, som t.ex. att actionspel är spel som spelas tillsammans med vänner, samt visa avatarer målgruppen kan identfiera sig med, är två viktiga aspekter för en lyckad marknadsföring.Om tjejerna fångas upp när de enligt statistiken skulle sluta spela dataspel, finns det potential att bredda målgruppen för fler dataspelsgenrer. Branschen får fler personer att sälja spel till, och fler kvinnor får ta del av de positiva effekter dataspelande bidrar till..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Fem myror är fler än fyra elefanter inkräktade på den syn man hade på barn och barnprogram under 1970-talet. För att få en förståelse för debatten och kritiken som Fem myror är fler än fyra elefanter fick, undersökte vi även vilka värderingar och normer som var viktiga under denna period. Vi har även genomfört intervjuer med Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Bengt Linné och analyserat fyra sketcher från programserien..

Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande.

Allt fler väljer att spara i aktieindexobligationer med dess lockelser om möjligheter till aktiemarknadens höga avkastning samt säkerheten hos räntemarknaden. Eftersom marknaden har växt så det knakar har fler varianter av aktieindexobligationer dykt upp, detta har ställt högre krav på att investeraren verkligen vet vad denne investerar i. Ett behov har skapats för att på ett enkelt och överskådligt sätt kunna överblicka dessa sparformer, en rating med andra ord!.

171 miljoner människor i hela världen har diabetes enligt World Health Organisations (WHO) senaste undersökning år 2000. Den kroniska sjukdomen påverkar individens hälsa och syftet med magisteruppsatsen är att undersöka om diabetiker har fler sjukskrivningstillfällen och sjukskrivningsdagar än icke-diabetiker? Uppsatsen empirisk data kommer från HILDA (Health and Individuals Longitudinal Data and Analysis) och teorin baseras på Grossmans ekonomiska teori om individens hälsoinvesteringsbeteende (2000) samt Kristian Bolin et als (2002) utökning av Grossman teori. Ekvationerna i uppsatsen bygger på teorin men det är nya hälsomått på efterfrågan på och investeringen i hälsa; sjukskrivningsdagar ? respektive sjukskrivningstillfällen.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år kan tänkas påverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att få fler äldre personer att förlänga sitt arbetsliv för att stärka finansieringen av välfärden, få fler som försörjer färre. För att mäta incitamenten att arbeta beräknas alternativvärdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar på att det mer förmånliga jobbskatteavdraget för äldre personer över 65 år påverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemärkelse. Dessutom under vissa förutsättningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler år och därmed förskjuta pensioneringsbeslutet framåt i tiden..

Uppsatsen ifrågasätter varför det satsas så mycket pengar på den så kallade nollvisionen i trafiken, när det dör långt färre människor där än genom självmord. Materialet hämtades in från databaser och genom olika intervjuer. Resultatet visade att regeringen satsade 1,5 miljarder på åtgärder inom infrastrukturer, medan bara 2 miljoner ges till självmordsprevention. Massmedia undviker att behandla frågan på grund av den så kallade ?Werthereffekten? som innebär att ju fler som hör talas om det desto fler begår självmord..

I dagens samhälle är människor inte längre lika aktiva som de var förr, detta leder till att allt fler människor får välfärdssjukomar och fler och fler människor sjukskriver sig på grund av dessa. Detta leder till att företagen måste få sina anställda att förebygga välfärdssjukdomarna genom utbildning och träning för att minska sjukfrånvaron på företaget.Syftet med uppsatsen är att granska företagets åtgärdssatsningar samt nyttjandegraden av dessa, för att därefter kunna förbättra nyttjandegraden av friskvårdssatsningarna genom ökad motivation och kommunikation från ledarna..

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Med en allt mer konkurrensutsatt marknad är det svårt för företagen att nå ut med sina budskap till konsumenterna. Reklam är inget som lockar längre och möjligheterna  att  slippa  dem  blir  bara  fler  och  fler. Ett  relativt  nytt  sätt  att ändå få ut sitt budskap är att förpacka det i redaktionellt material och göra ett TV-  program  av  det  hela,  programming,  det  vill  säga  helt  eller  delvis förfinansierade program..

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning.Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte:Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011?Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11?Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven?Hur tolkar lärarna dessa värdeord?MetodStudien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring.