Sökresultat:
205 Uppsatser om Fjärde direktivet - Sida 7 av 14
Framskjuten beskattning vid andelsbyten : Ăr lagens utformning tillfredsstĂ€llande?
Syftet med uppsatsen Àr att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar Àven den framskjutna beskattningen ur fÄmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen Àr tillrÀckligt tydlig och lÀttförstÄelig. OmrÄdet som uppsatsen behandlar Àr vÀldigt komplext med regler som stÀndigt förÀndras, varför det kÀnns extra angelÀget att försöka kartlÀgga vad det Àr som egentligen gÀller.Lagstiftningen bygger pÄ EG:s fusionsdirektiv vars syfte Àr att underlÀtta omstruktureringar i nÀringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfÀllet. Sverige, tillsammans med flera andra lÀnder, har valt att tillÀmpa direktivet Àven pÄ rent inhemska transaktioner, sÄsom den framskjutna beskattningen.
Integrerat vÀxtskydd i jordgubbar : anvÀnda och möjliga strategier
Integrerat vÀxtskydd innefattar alla tÀnkbara ÄtgÀrder för att ha kontroll pÄ skadedjur och sjukdomar inom odlingen. Detta samtidigt som den kemiska bekÀmpningen hÄlls till ett minimum. Enligt EU-direktivet 2009/128/EG ska alla EUs medlemslÀnder, inklusive Sverige, tillÀmpa integrerat vÀxtskydd frÄn och med Är 2014.
Arbetet behandlar integrerat vÀxtskydd i svenska jordgubbsodlingar. BÄde ÄtgÀrder som i dagslÀget anvÀnds av odlarna, liksom vilka ÄtgÀrder inom IPM som finns beskrivna inom litteraturen. RÄdgivare aktiva inom jordgubbsodlingen delar i arbetet med sig av sina tankar kring integrerat vÀxtskydd.
Den huvudsakliga slutsatsen Àr att ökad kunskap behövs pÄ flera olika plan.
Höjda grÀnsvÀrden ? En studie om frivillig revision
Syftet med den hÀr studien Àr att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna pÄverkas av högre grÀnsvÀrden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie dÀr respondenterna har bestÄtt av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjÀnstemÀn inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de grÀnsvÀrden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom Är 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av grÀnsvÀrdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna pÄverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebÀr att jÀmförelser sker löpande under undersökningens gÄng och studien har analyserats utifrÄn ett principal- och agent förhÄllande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gÄtt för att det ska synas nÄgra tydliga resultat men samtliga respondenter Àr över lag positiva mot högre grÀnsvÀrden och de tror att grÀnsvÀrdena kommer att höjas pÄ sikt..
Den lojala kunden ? finns den? : Vilka faktorer pÄverkar kundens attityd och beteende och leder dessa faktorer till butikslojalitet?
Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.
API:er i den offentliga sektorn : Ăppenhet och datatillgĂ€nglighet enligt offentlighetsprincipen och PSI-direktivet
Sverige har lÀnge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav pÄ datatillgÀnglighetrÀcker den klassiska öppenheten inte lÀngre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall Àr den antingen sparad i format som Àr svÄra att avlÀsa digitalt eller fördyr att anvÀnda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, anvÀndas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nÀmnda data pÄ ett bÀttre sÀtt och göra den mer tillgÀnglig för potentiellaanvÀndare. Vidare undersöks ocksÄ PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har Àvenen prototyp utvecklats för att ge exempel pÄ hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpÄ visualiseringen för att göra denna data mertillgÀnglig..
Skyddet mot missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar
DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).
En jÀmförelse studie mellan svensk och amerikansk rÀtt utifrÄn revisors oberoende vid rÄdgivning
Skillnaden mellan svensk och amerikansk rÀtt Àr att, den amerikanska rÀtten Àr uppbyggd kring förbudsregler vad det gÀller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rÀtten tar fasta pÄ revisorns egen förmÄga att avgöra vad som Àr hot mot hans oberoende vid fristÄende rÄdgivning och vilka ÄtgÀrder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rÀtten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristÄende rÄdgivning. Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristÄende rÄdgivning med hjÀlp av den analysmodell som han har till sin hjÀlp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stÀmmer vÀl med de principer som det nya Ättonde EU-direktivet har fastlagt skall gÀlla för medlemslÀnderna.Jag anser inte att den fristÄende rÄdgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende.
Integrerat vÀxtskydd i rapsodling
Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. Ă
r 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HÄllbar anvÀndning av bekÀmpningsmedel?.
Patentering av gener och delsekvenser av gener
Det gÄratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent pÄ en gen innebÀr att patenthavaren fÄr en ensamrÀtt till att kommersiellt anvÀnda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att fÄ fram och tillverka produkten. Det finns begrÀnsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som fÄr patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frÄgan om skillnader mellan klassiska patent och patent pÄ gener, och delsekvenser av gener.
Skadelidandes aktinsyn vid konkurrensmyndigheten : om det nya direktivet och (o)tillgÀnglig bevisning
AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess pÄverkan pÄ ett företag. Rebranding innebÀr förÀndring. NÀr ett företag genomgÄr denna förÀndring innebÀr det att de vill Àndra sin vision samt Àndra sitt budskap. FörÀndringen innebÀr Àven att företag vill hÄlla sig relevant i nutiden för att vara framgÄngsrik.Syfte ? Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmÀrket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.
Ny teknik för kombinerad radrensning och bandsprutning : ett nytt steg i integrerad ogrÀsbekÀmpning i sockerbetor
OgrÀsbekÀmpningen Àr bland de största problemen i dagens sockerbetsodling. Sockerbetan som vÀxt tar lÄng tid pÄ sig innan den Àr konkurrenskraftig mot ogrÀs och
ogrÀsbekÀmpning krÀvs dÀrför. I dagslÀget sker kemisk bekÀmpning i mer eller mindre omfattning pÄ hela den svenska sockerbetsarealen men reglerna kring godkÀnnande utav vÀxtskyddsmedel samt under vilka förutsÀttningar de fÄr lov att anvÀndas blir allt hÄrdare. LikasÄ varierar tillgÄngen pÄ bekÀmpningsmedel och EU-direktivet kring
tillÀmpning utav integrerat vÀxtskydd införs frÄn och med 1 januari 2014. Allt detta förstÀrker den allmÀnna strÀvan mot att försöka minska anvÀndningen utav kemiska preparat i den svenska sockerbetsodlingen.
Bandsprutning var tidigare vanligt förekommande men lÄg kapacitet och tvivelaktiga effekter har gjort att den största arealen idag bredsprutas.
En rÀttvisande bild : - vad innebÀr det för svenska företag?
Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.
En rÀttvisande bild : - vad innebÀr det för svenska företag?
Den historiska utvecklingen av redovisningen kÀnnetecknas av tvÄ olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats Ät olika hÄll eftersom de bygger pÄ tvÄ olika civilrÀttsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfÀrdat ett antal bolagsrÀttsliga direktiv. Det mest grundlÀggande av dessa, det fjÀrde, innehÄller ett krav pÄ att Ärsredovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning och resultat. Eftersom det inte finns nÄgon definition pÄ vad en rÀttvisande bild innebÀr har begreppet fÄtt en varierande tolkning i de olika lÀnderna.
Revisionsplikten : En JÀmförelse Sverige - Storbritannien
EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.
Betygens funktioner inom sfi. En dokumentanalys av beslutsprocessen för en ny betygsskala
I en kvalitativ dokumentanalys studeras departementspromemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), tio remissvar till förslaget samt propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66). Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÄndpunkter och argument i frÄgan om utökningen av antal betygssteg, frÄn tvÄ till sex steg, inom sfi (svenskundervisning för invandrare) relaterar till följande betygsfunktioner: betyg för urval, betyg för utvÀrdering och kontroll, betyg för att ge information om elevers kunskapsutveckling samt betyg för att frÀmja elevers motivation. Resultatet visar att det frÀmst relateras till betygsfunktionen för styrning och kontroll samt motivationsfunktionen. I analysen tolkas förslaget innehÄlla en strÀvan efter likriktning, underlÀttande för jÀmförelser av betygsresultat och en vilja att finna ett enkelt sprÄk för bedömning.