I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Detta arbete kom till på inrådan från Jordbruksverket som tagit emot telefonsamtal från hästägare som haft problem med att få titta till sina hästar i samband med färjetransporter. Regelverket kring transport av djur är omfattande och detaljerat och man måste ta hänsyn till både den nationella djurskyddslagstiftningen och EU:s regelverk, Rådets förordning (EG 1/2005). Jordbruksverket var främst intresserade av efterlevnaden vad gäller de regler som hanterar tillsyn av hästarna samt ventilation och placering/Fixering av transporten på färjan. Enligt transportföreskrifterna (DFS 2006:9) ska transporten placeras nära ett friskluftsintag och hästarnas tillstånd ska kontrolleras varannan timme under färjeöverfarten. Det är länsstyrelsens djurskyddskontrollanter som har i uppdrag att kontrollera lagens efterlevnad, både på land och till sjöss.Transport av djur ökar risken för lidanden såsom hunger, törst, obehag, smärta, frustration rädsla och oro.

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution.

SAMMANFATTNINGPostoperativ smärta uppstår genom vävnadsskador i samband med operation. Numerisk Rankningsskala (NRS) är ett smärtskattningsinstrument. Postoperativ smärta behandlas oftast med analgetika, ibland ges även någon form av opioid, till exempel Fentanyl. En annan smärtlindringsmetod som används är nervblockader där lokalbedövningsmedel bedövar nerver. Smärtlindringen ska utgå ifrån patientens unika livsvärld.

Detta examensarbete är utfört vid Autoliv Sverige AB i Vårgårda. Företaget är med 80 hel- eller delägda bolag och 34 500 anställda i över 30 länder, världens största bilsäkerhetsföretag. I fabriken i Vårgårda tillverkas bland annat Inflatable curtain, IC, ett sidokrockskydd för huvudet som placeras ovanför sidofönstren på båda sidor i bilen. Vid kollision eller om bilen voltar löses IC-bagen ut med hjälp av en gasgenerator på mindre än 25 ms. Syftet med examensarbetet var att identifiera faktorer som orsakar stor mängd kassationer samt omarbete av IC-bagar vid vikprocessen i tillverkning av IC-bagar till Bil 123.

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

Ett arbete inom produktutveckling har utförts på uppdrag av Goodtech Solution AB i Karlstad. Den produkt som utvecklats är en prototyp av en robotcell. Robotcellens uppgift beskrivs som automatisk pallkragsmontering på en lina. Den här rapporten omfattar förbättringsarbetet för Ytterkragen och dess drift för vertikal rörelse och höjdpositionering. Syftet är att rapporten för detta arbete ska ligga som grund för prototypens förbättringsarbeten innan den släpps ut påmarknaden.Monteringen sker på en lina med rullband där emballaget monteras ihop i robotcellen innan det skickas vidare för nästa moment.