The last decades have shown increased nitrogen leeching from soil to water recipients. This is inSweden mainly due to over-manuring of agriculture land, effectivization of drainage systems and thedeclining extent of wetlands. The accumulated amount of nitrogen in water doesn?t only make itunsuitable for use by humans and cattle, but also decreases the biological diversity as well as negativelyaffect tourism and Fish industry. In the most severe cases shallow maritime grounds can be completelydepleted of oxygen due to decomposition of the increased amount algae and plankton growth.This study have the aim to describe and quantify the nitrogen leeching from the Genevad drainagebasin, located in southern Halland, Sweden.

The purpose of this master thesis is to investigate the influencing factors on the businesspotential of products with health claims, using PrimaLiv as an example. And togive recommendations on how a dairy producer, which is present in the Swedishmarket, could improve the sales rates of products with health claims. We have chosento put a main focus on the consumer, as he or she determines the business potential.This is an unusual approach since most studies cover the producer?s perspective. Wethereby wish to contribute with new knowledge on the area in question.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.