I denna uppsats ställer jag mig frågan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator är en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte är att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger på dialog, engagemang och delaktighet. Inte sällan med inriktning på erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad är det jag gör när jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, när jag får deltagarna att se sakfrågan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsättningar till konstruktiva dialoger? När jag underlättar för deltagare att inte bara närvara fysiskt under ett möte utan säkerställer att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i Växjö under våren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan åren 2011-2013, baserade på 18 års erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ämnesområdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fått genom att öva och utveckla en känsla för olika människors och gruppers beteenden.

Reindeer husbandry and Forestry are both area related industries and will in big extent use the same lands. Conflicts often arise because of that the industries have different interests. Many of the activities done by the forestry influences the reindeer husbandry in an undesirable way, simultaneously as the reindeer husbandry activities can have negative consequences for the forestry. One such forestry activity is fertilization. It was during the 1960´s forest fertilization began to be practiced and the reason was that the increase in growth that the fertilization gave could be able to cover for the future shortage in wood many feared. During the 1970´s when the fertilizing activities were most intensive about 200 000 ha was fertilized annually.

Denna litteraturstudie undersöker vilka immunogena strukturer som har betydelse för utveckling av ett skyddande förvärvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV). Ekvin infektiös anemi (EIA) är en virussjukdom som drabbar hästdjur. Den kännetecknas av ett förlopp med periodiska viremier Symtomen som ses i samband med viremi orsakas av proinflammatoriska cytokiner från det medfödda immunsvaret. Värden blir vanligtvis asymtomatisk inom ett år efter infektion, därefter fortsätter individen att vara persistent infekterad under resten av livet. EIAV kan överföras via kanyler eller blodsugande vektorer (bromsar och stallflugor) som intar blod från hästar med viremi. Virus från blodet på insektens mundelar förs ut i cirkulationen när den biter en ny häst. Viruset infekterar och replikerar i makrofager, vilket leder till att vävnader som har rikligt med makrofager har höga virustitrar, även om halterna varierar med infektionsfas och virulens hos virusstammen. Ett cellmedierat förvärvat immunsvar förmodas vara en mycket viktig faktor för att begränsa virusreplikationen under den akuta fasen.

För att öka barns och ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap har Göteborgs­regionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beslutat att gå samman i en satsning på Universeum. Universeum skall illustrera samspelet mellan människa och natur med hjälp av utställningar som belyser företeelser i naturen och samhället. I utställningarna ingår en del som kallas Svenska Landskap, där vattnets väg från det svenska fjället till havskusten visas. I detta arbete skall en sjö, Fjällsjön, och en del av ett vattendrag, Norrlandsälven, i det Svenska Landskapet, studeras. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka strömningsförhållanden som kommer att råda i Fjällsjön och i Norrlandsälven, för att kunna bedöma om dessa utgör en lämplig miljö för de fiskar som skall leva där.

What is the relation of image and word, of sentences and pictures? What kind of message does this combination produce when juxtaposed on a single material plane? And how do we read its ?infinite? relation? These are the questions at the center of this inquiry. My main interest concerns the exact nature of the relation between photographic images and textual elements of poetic language when these are juxtaposed in what I call Phototext poetry.The thesis calls into question the conventional reading habits of the conjunction of photographs and texts, and seeks to understand the more complex connections intrinsic to the relation image/word and its material and perceptual play in poetic works. Does a text always ?anchor? the multiple meanings of an image, as Roland Barthes argues? What if the alterations of an image could ?anchor? certain fractions of a poetic, polysemantic textual construct? Is a photograph indifferent to the visual, material permutations of texts that certain contemporary poetic practices produce?I discuss phototextual works and collaborations of various kinds, from Molin fontän [?Molin?s fountain?] (1866) over classic surrealist poetry to language-oriented writing.

AB Realisator, ett management consulting företag med fokus på marknads- och affärsutveckling, har tidigare funnit att brandmän i dagsläget inte använder sig av någon form av robotar vid hantering av bränder. Således startades projektet FUMOTM; en robot vars främsta syfte är att gå in i bränder och filma/scanna ytan för att förenkla brandmännens arbete och potentiellt rädda liv. I framtiden har AB Realisator även funnit det möjligt att lägga till någon form av brandsläckningsmöjligheter och en robotarm på FUMOTM. Syftet med föreliggande rapport är att utvärdera vilka framtida produktionsmöjligheter som finns för denna robot. Arbetet innefattar att skapa en modulplattform för roboten, utforma de framtida tekniska lösningarna robotarm och släckanordning på ett monteringsvänligt sätt enligt Boothroyds DFA-metod, samt att ta fram ett monteringssystem som uppfyller den kravspecifikation som AB Realisator har lagt fram.

Introduktion: Patientsäkerhet är en viktig fråga inom hälso- och sjukvården. Vårdskadorna kostar inte bara samhället stora summor varje år utan även de drabbade onödigt lidande. Sjuksköterskor är den yrkeskategori som står patienterna närmast och innehar kunskaper om faktorer som påverkar patientsäkerheten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som påverkar patientsäkerheten på slutenvårdsenheterna på en medicinklinik.Metod: Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram har Jean Watsons omvårdnadsteori använts.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape Näsbyholm was long a fortress. The old castle on Näsbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.