Titel: För nöjes skull - en studie om unga vuxna musikalbesökareFörfattare: Elin Finnström, Maria Klint och Sanna KällströmUppdragsgivare: 2E GroupKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmAntal ord: 14031Syfte: Att få kunskap om unga vuxna som går på musikalMetod: Kvalitativa telefonintervjuerMaterial: 28 stycken telefonintervjuer med unga vuxna musikalbesökareHuvudresultat: Studiens resultat visar att vanligast förekommande hos intervjupersonernai studien är att de är kvinnor, bor i Stockholm med sin partner, är högutbildade och att deinte har barn. De högutbildade är de som konsumerar mest nöje inom alla områden.Restaurang är det nöje som konsumeras mest av samtliga intervjupersoner och är det nöjesom utmärker sig bland deras utgifter. Att gå ut och äta är även något som majoritetenönskar att kombinera med en föreställning när de beskriver sitt drömnöje. Majoriteten besöker musikal vartannat år eller mer sällan, medan ett fåtal av de högutbildade intervjupersonerna besöker musikal mer än en gång per år. Vidare visar studiens resultat att uppväxten har betydelse för intervjupersonernas nuvarande nöjeskonsumtion.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna.

Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie som undersöker hur den klassiska svenska arbetarlitteraturen behandlas i gymnasieskolans läroböcker. Materialet utgörs av textavsnitten om arbetarförfattare i två olika läroböcker som används i litteraturundervisningen på gymnasiet varav den ena textnivå- och stilmässigt verkar rikta sig till elever som befinner sig på en något högre kunskapsmässig nivå. Studien visar  att de båda läroböckerna har varierande sätt att framställa genren arbetarlitteratur och särskilt särskiljande är det språk och den pedagogiska stil läroboksförfattarna använder. Flera gemensamma beröringspunkter förekommer, såsom exempelvis den rika användningen av citat vilket verkar vara ett pedagogiskt grepp som syftar till att fånga kontentan av ett visst arbetarverk eller författarskap. Författarurvalet är likartat i de båda läroböckerna, och högst sannolikt inspirerat av den rådande kanon som presenteras i vedertagna litteraturhistorieskrivningar vilka utgörs av bl a läroböcker för högre eftergymnasiala studier.