I Sverige finns det inte många höga trähus, trots den enorma tillgången på material och det faktum att de allra flesta villor/småhus är byggda av just trä. Att trä är ett lätt byggmaterial, är väl lämpat för prefabricering samt är återvinningsbart i stor utsträckning medför att det är väldigt konkurrenskraftigt. Så varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillåtit att bygga högre än två våningar med bärande stomme av trä. Något som ändrades vid årsskiftet 93/94 då en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trä att användas i stommar.

För att uppnå god lönsamhet vid produktion av bostäder krävs ett väl fungerande produktionssystem. Ett sätt är att använda sig av industriella metoder där byggnadselement eller volymenheter prefabriceras i fabrik för att sedan sättas samman i fält. Tack vare ökad miljömedvetenhet och en strävan efter att minska energianvändningen har efterfrågan på passivhus ökat på senare tid. Swedehouse International AB (Swedehouse) har anammat detta genom att ha som affärsidé att starta en tillverkning av prefabricerade passivhus i betong, med hög färdigställandegrad som ledord. Denna rapport är en sammanställning av den information som idag finns tillgänglig inom området byggande med industriella metoder.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

The purpose of this thesis was to determine what materials should be used when creating a stimulating garden for intellectually handicapped people and whether there are materials that are better than others to use in this kind of environment. How the materials preferably can be used and how the environment should be designed to satisfy the need of each individual will also be discussed. Seriously intellectually handicapped people have the same level of intelligence as a normal 0-2 year old child. It is important to point out that these individuals can not be compared to a normal child in other aspects than the level of abstract thinking and perception of reality. As the grown up intellectually handicapped people have remained a lot longer on this stage of intelligence they have got more experience. (Kylén 1981) It is important with a lot of different experiences for the brain to develop normally, which implies the use of many different materials to achieve the best stimulation (Kylén 1981).

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anända en sökande och experimentell inställning till textila material och tekniker som utgångspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgångspunkt för arbetet med material och teknik har jag använt mig av ägget, dess material och funktioner..

Syftet med mitt examensarbete var att få mer kunskap om konkreta material som behandlar multiplikation och division. För att få veta vilka konkreta material som finns att tillgå gjorde jag intervjuer med två lärare som fick beskriva vilka material de använder sig av. Jag valde att observera två elever enskilt då de löste de multiplikations- och divisionsproblem som jag hade designat för studien. Det jag fick ut av undersökning var att det finns många olika material som elever kan arbeta med samt att det är viktigt att de får möjligheten att arbeta med dessa material. Jag kom fram till att lärare bör vara medveten om i vilket område som materialet är bäst tillämpad och att elever behöver använda sig av konkreta material för att lättare förstå uppgiften.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

Syftet med examensarbetet är att ta del av förskollärares åsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lärande, med fokus på ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material är material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, färg m.m.

This Thesis aims to explore how to integrate an IT-system for facilitating anorganizations work with Continous Impprovements.This is done here by examining and analyzing the process within a handful ofcompanies who seem to have been successful with their own implementations. Thestudy is focused on the implementation of one particular system, "System C2".Simliarities and differences between the companies, and the established rule of thumbfor these kind of activities are focused upon. This to emphasis how another actormight emulate some of the apparent success.Part of the core question is found in the title, since Continous Improvement is oftenseen as a relativly low-risk activity, is it then also possible to take a low-risk slow pathto the implementation of such a system in the entire organization?.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina lokaler.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser?Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat.

Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa.Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.