Kadesjös Ingenjörsbyrå AB, ett konsultföretag inom bygg- och VVS-sektorn med ca 50 anställda, använder ett egenskrivet BASIC program i DOS för beräkning av grundfundament i betong med grundsula och plintskaft avseende stabilitet och erforderlig armering. I dagsläget finns det ungefär 10 användare av programmet.Några kända problem med programmet är att varje dator måste konfigureras manuellt med kommandopromptens NET USE kommando. Detta för att en anslutning av nätverksskrivaren till den lokala porten LPT1 måste finnas för att utskriften ska fungera. Dessutom kan varken indata eller resultat från ett fundament sparas.Detta examensarbete behandlar arbetet för att konvertera det äldre DOS programmet till ett modernare fönsterbaserat programspråk med möjlighet att kunna spara fundamenten för respektive projekt..

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning.Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat.

Balkonger har funnits i Sverige i över 200 år och är nu på modet. De är i allmänhet utsatta för stora påfrestningar och orsakar ofta en vanlig typ av köldbrygga. I synnerhet de balkonger som byggdes till flerbostadshus i betong under miljonprogrammet måste renoveras. De är byggda med dåtidens teknik vilket innebär att de bildar en köldbrygga.Denna rapport är till för att vägleda fastighetsägare vid en renovering av utanpåliggande balkonger i betong. Metoder på marknaden har undersökts med hjälp av intervjuer och litteraturstudier.

This report has a dual focus. The first goal was to increase the knowledge of how the use of electricity in a residential building is distributed. Electricity in residential buildings is used for lighting in common areas, elevators, pumps and many other appliances. The electricity used for these different parts is to a great extent unknown. A few studies have been carried out and the result of these is referred to in this report.By means of measurements and approximations the use of electricity for various appliances became known.

Byggbranschen förknippas ofta med en långsam utveckling eftersom det finns en viss tradition i branschen, vilket leder till att nya arbetsmetoder inte alltid får chansen att utvecklas. En utveckling inom byggbranschen, genom nya produktionsmetoder, kan till en början ge en ökad produktionskostnad och förlust men kan leda till en minskad produktionskostnad och vinst på lång sikt. Syftet med examensarbetet, som utförts i samarbete med Svevia och Betongindustri, var att studera och sammanställa olika recept av självkompakterande betong (SKB) till brobyggnationer. Blandningarna av SKB skulle anpassas för de olika brodelarna: pelare och fundament, vägbana samt lutande vägbana. Att öka användningen av denna typ av betong skulle leda till en utveckling inom produktionen.

This thesis aims to illustrate how environmental impact can be reduced, through the use of lean concrete. It also illustrates how environmental data can be applied to a house through implementation with BIM. In this study a unique concrete structure developed by Swedish Cement and Concrete Research Institute is assessed for environmental impact, by calculating the carbon dioxide equivalents using LCA methodology. The construction is a sandwich element where the concrete is made ??up of three layers.

När energipriserna stiger och energikraven från myndigheterna stramas åt är ett behov av att bygga energisnåla hus mer ett krav än en önskan. För ett sådant hus kommer produktionspriserna att stiga på grund av den ökade materialkostnaden. Det finns en tumregel som säger att ett lågenergihus kostar cirka 10 % mer att producera än ett konventionellt hus men att det istället är billigare att driva. I detta arbete kommer produktionskostnad och driftkostnad för ett enfamiljshus att jämföras baserat på olika typer av stomkonstruktion och isoleringsgrad. De stomkonstruktioner som kommer att jämföras är träregelstomme, platsgjuten betong och extraisolerad platsgjuten betong.

En samverkanspelare drar nytta av interaktionen mellan det omslutande stålröret och profilens betongkärna för att därav erhålla en ökad lastkapacitet. För att förstå beteendet och effekterna av interaktionen mellan stål och betong är det viktigt att förstå de enskilda materialens beteende. Betongens huvudsakliga uppgift i en samverkanspelare är att ta upp tryckkrafter medan stålets främsta uppgift är att motverka momentpåkänning och uppta dragkrafter. I normal rumstemperatur samverkar stål och betong för att bära den aktuella lasten.Samverkanspelaren har stor potential med avseende på lastkapacitet. Nedan tas några av de förväntade positiva effekterna av interaktionen mellan stål och betong upp:Förekomsten av buckling för stålet försenas samtidigt som den försämrade bärförmågan efter lokal buckling uppstått dämpas, beroende på betongkärnans återhållande effekt.Förhindrar spjälkning och hållfasthetsnedsättningen för betongen blir inte lika drastisk.Ökad tryckhållfasthet och deformations kapacitet, speciellt för grövre tvärsnitt.Vid ett brandscenario utsätts pelaren för en temperaturhöjning.

Vanligaste beläggningen pÃ¥ broar är asfalt pÃ¥ ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhÃ¥ll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter bÃ¥de asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhÃ¥llsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stÃ¥lfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstÃ¥nd där inspektioner och underhÃ¥ll kräver lÃ¥nga resor • klimat som kräver dubbdäck under lÃ¥ng tid • broar där underhÃ¥ll försvÃ¥ras tack vare hög trafikintensitet.

I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä.

Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen.

I 4D CAD kombineras 3D CAD modeller med planeringsdata. Därmed är det möjligt att spela upp produktionsskedet sekventiellt, och produktionen kan simuleras i förväg. Genom simulering av olika produktionsstrategier kan produktionsplaneringen optimeras. I ett fåtal projekt har användningen av 4D CAD för byggprocess av platsgjutna betongstommar studerats. För att göra ytterligare studier av 4D CAD relaterad till platsgjuten betong har detta examensarbete inriktats på att studera hur ytor innanför fasaden kan utnyttjas för att visa arbetsflödet under produktionen av byggnadsprojekt med platsgjuten betong samt att utarbeta arbetsmanualer för framtagande av 4D CAD modeller.

Available as pdf.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .