Efter att International Accounting Standard 40 (IAS 40) infördes år 2005 avseende värdering av fastigheter till verkligt värde för noterade bolag, har det uppstått diskussioner. Tillförlitligheten har ifrågasatts eftersom värderingsmodellerna är komplexa och påverkas av det rådande marknadsläget. Under en finanskris är det därför ännu svårare att göra värderingen då marknaden är instabil och det är svårt att jämföra med andra fastigheter.I studien undersöks hur stor avvikelsen är mellan det bokförda värdet på fastigheten och försäljningspriset och tre faktorer som kan påverka värderingen i tre europeiska länder, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan extern värderare, Finanskrisen och land i förhållande till avvikelsen. Utifrån resultatet syftar studien att ge en fingervisning om hur stort fel det kan vara i årsredovisningen för intressenterna som använder den till att ta beslut men även för revisorn som granskar den.Studien utgår ifrån ett användarperspektiv, eftersom det är de i huvudsak som använder informationen i årsredovisningar för att ta beslut.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011.

Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande Finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur Finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.

Bakgrund och problem: Under Finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.

Bakgrund och problemformulering: Den rådande Finanskrisen har medfört en ökad risk i alla affärsmässiga relationer. Detta är synnerligen påtagligt i tillverkande industrier där interorganisatoriska relationer dessutom är vanligt förekommande. I många relationer har den ena utav parterna ett maktövertag som möjliggör större inflytande över styrprocessens utformning, oavsett hur detta påverkar den svagare parten. Vidare har litteratur kring interorganisatorisk styrning historiskt sett tagit ett statiskt perspektiv. Finanskrisen har dock medfört ett förändringsbehov för styrprocessen och av denna anledning ser författarna en möjlighet att studera de dynamiska aspekterna av dessa relationers styrning.

Bakgrund: Den rådande Finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under Finanskrisen.Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod.

SammanfattningDet finns i dagsläget för lite riskkapital i Sverige. Det krävs fler insatser som syftar till att forskning kan generera fler företag och det i sin tur skulle bidra till att Sveriges näringsliv samt den offentliga sektorn utvecklas. Finansiering är en nödvändighet i varje företag. VC-bolag är en viktig finansieringskälla för småföretag i startgroparna. Små företag har som regel ingen tur när det gäller lån från banker.

En av de frågor som diskuteras allra mest i politiken är hur man bäst gör för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Den nuvarande regeringen har som mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020, genom en ?modern och aktiv näringspolitik? (Regeringskansliet, 2014). Att detta hänger samman med ekonomisk tillväxt ifrågasätts sällan i den politiska debatten, vilket empirin talar för att det inte heller behöver göras i de flesta fall. Men under vissa perioder har det visat sig att det inte alls är självklart att dessa hänger ihop, då normal eller hög tillväxt inte har inneburit högre sysselsättning eller lägre arbetslöshet.1993 släppte UNDP sin årliga Human Development Report där de beskrev att läget i världsekonomin kunde beskrivas med vad de kallar för ?a new phenomenon ? jobless growth? (UNDP, 1993:36).

År 2008 drabbades stora delar av världen av en finanskris. Avstampet var de så kallade subprimelånen, dvs. lån utan säkerhet, som gjorde att låntagarna inte klarade av att fortsätta amortera på sina lån. Situationen resulterade i att låntagarna blev tvungna att sälja den belånade bostaden till ett lägre värde än de räknat med från början och bankerna blev belastade med kreditförluster. Detta fenomen begränsades inte enbart till USA, utan spreds världen över då banker vanligtvis opererar på en internationell nivå.

Syfte: Att studera vilka faktorer kunder tycker är viktiga vid val av bank och försäkringsbolag. Att se hur väl företagen känner till kundernas preferenser vid val av respektive tjänsteföretag samt att se vilka likheter och skillnader det finns vid val av 2 tjänsteföretag inom den finansiella sektorn.  Metod: Undersökningen gentemot kunderna genomfördes med hjälp av en enkätundersökning och personliga intervjuer vid respektive tjänsteföretag. Enkätundersökningen har redovisats i form av diagram och tabeller medan intervjuerna har redovisats i löpande text. Resultat & slutsats: Kunderna ansåg pris, räntor, ett bra bemötande och engagemang samt personalens kompetens vara viktigast vid val av både bank och försäkringsbolag. Bankkunderna ansåg att närhet till banken och att ha en bra relation till banken var viktigare än vad försäkringskunderna tyckte.

Efter Finanskrisen år 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrågasättas mer än under tidigare år. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter Finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer på området av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfälliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till Finanskrisen, bland annat så behövdes proceduren för tillsyn förbättras i kreditinstituten.EBA övertog år 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det på den interna styrningen i kredit- och värdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersätta råden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan år 2005.Frågeställningen i uppsatsen är hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att påverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jämfört med de nuvarande råden i FFFS 2005:1.

I den här uppsatsen kartläggs operationella valutasäkringsstrategier i svenska företag. Företagen återfinns inom industribranschen på Large Cap och Mid Cap på Stockholmsbörsen.För att få en generell kunskap om valutasäkringsstrategier hölls initiala intervjuer med dels Magnus Jarlén, Corporate Finance Director på AB Volvo, dels Peter Karlsson, Head of Treasury på AB Volvo. Förutom att bidra till bakgrundskunskap, utmynnade även intervjuerna i en problemdiskussion utifrån vilken frågeställningar skapades.Uppsatsen ämnar besvara hur valutasäkringsstrategier ser ut i de gällande företagen, samt om Finanskrisen 2008 har haft någon påverkan och i så fall hur den påverkat valutasäkringsstrategierna. Uppsatsen ämnar även undersöka om det finns riktlinjer för hur valutasäkringsstrategier skapas. Slutligen undersöks varför vissa företag säkrar sin valutaexponering med derivatinstrument medan vissa företag väljer att inte göra det.Som underlag för att besvara frågeställningarna har en litteraturstudie gjorts tillsammans med granskningar av tidigare svenska och utländska undersökningar inom valutahanteringsområdet.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med Finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori.