Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Den offentliga sektorn har genomgått förändringar under de senaste 30 åren. Förändringarna inom den offentliga sektorn har främst skett inom styrning och redovisning. Förändringarna har inneburit att kommunerna har fått ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton främst för privata företag för att komplettera de finansiella värdena med icke-finansiella. Därefter har ett antal svenska kommuner på eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och presentera hur ett SMS-baserat deklarationssystem har påverkat personalen på skatteverket. Frågeställningen har varit att utforska de förändringar som SMS-deklaration kan åstadkomma för personalen i skatteverkets kontor i Lund. Resultatet från studien visar att personalen har en positiv inställning till användandet av det nya systemet. Intervjuerna har tydligt visat oss att SMS-deklaration eller e-deklaration över huvudtaget har en nyckelroll i dagens deklarationsprocess. De viktigaste fördelarna är bättre effektivitet och enkelhet, som i sin tur ger en betydligt billigare tjänst.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Det finns idag många verksamheter där människor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka på ett effektivt men ändå säkert sätt. Trots verksamhetens höga säkerhetskrav kan en olycka eller incident ändå ske, och denna kan då bli föremål för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till händelsen. En olycksutredning ska resultera i åtgärdsförslag som bidrar till att liknande händelser inte sker igen och att säkerheten i systemet och verksamheten i stort förbättras. Det finns många olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gå tillväga vad gäller händelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera åtgärdsförslagen är mindre utforskat.Denna studie är utförd på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det använda kärnbränslet från Sveriges kärnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa åtgärdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svårigheter som kan upplevas med detta arbete.

Beslut angående finansiella investeringar sker för den enskilde individen likaväl som i företag. Besluten följer den finansiella världens utveckling och blir därmed alltmer komplexa. Placeringar av monetära tillgångar med förväntan att generera inkomst eller värdestegring innebär en risk. Risknivån på investeringen beror på investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser på den finansiella marknaden och kan så småningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstår hos beslutsfattare.Genom att studera vad som påverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstå vad som ligger bakom vilken risk som väljs vid en finansiell investering. När förändring i risktolerans studeras tas hänsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns på den finansiella marknaden.

Problem Hur fungerar dagens kylkedja för den utvalda frysta produkten? Vilka skillnader finns mellan av företagen beskriven, och faktisk kylkedja? Kan Bioetts system förenkla kvalitetsarbetet i dagens kylkedjor? Kan Bioetts system visualisera brister i dagens kylkedjor?Syfte Syftet är uppdelat i tre olika områden: Dels skall det undersökas huruvida Bioetts system kan säkerställa en obruten kylkedja för den frysta produkten, dels skall en studie påvisa om det finns skillnader i av aktörerna beskriven kylkedja, och den faktiska kylkedjan. Till sist skall en hypotetisk modell presenteras för hur Bioetts system kan utformas för att erhålla så mycket nyttig information som möjligt ur systemet.Metod Fallstudien kommer att ha en utgångspunkt i att vara kvantitativ genom att ingångsdatan består av statistik i form av avläsningar från Bioetts system. Dock har projektet breddats genom insamling av kvalitativ information. Insamlingen av denna empiriska data har genomförts genom halvstrukturerade intervjuer med respondenter från aktörer i försörjningskedjan, samt genom egna observationer av inre flödestider.Slutsatser Studien påvisar att kylkedjan för den frysta produkten inte förblir obruten under distributionen.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

AB Perstorps Persienn är ett mindre företag i solskyddsbranschen. Deras omsättning har ökat stadigt under flera år och de är nu nära en kapacitetsgräns. Informationssystemet som har funnits på företaget har varit ett lösbladssystem där ett lösblad med information cirkulerar genom hela verksamheten och dess processer.Detta examensarbete består av två, i tiden åtskiljda, delar. I sin helhet handlar det om verksamhetsutveckling på AB Perstorps Persienn. Den första delen är just en förundersökning för ett utvecklingsprojekt som involverar effektivisering och att upphandla ett nytt standardsystem till verksamheten.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Projektet i denna rapport har fokuserat på positionering av bärhjulen till Kiln i Kiruna på LKAB. Kiln är en roterande ugn där pelletskulorna sintras, vilket är ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bärhjulen manuellt genom att snedställas mot Kiln eller att centrum på bärhjulen förflyttas till/ från Kiln.Arbetet som är beskrivet i denna rapport är tänkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bärhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslängden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Även innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nämnda fördelar uppnås, då detta arbete även skall fungera som ett stöd för underhållet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.

Att skydda sin IT-miljö mot olika typer av intrång och attacker som till exempel trojaner,skadliga Java applets eller DoS attacker med hjälp av brandväggar och antivirusprogramär två viktiga lager i skalskyddet.I den här uppsatsen undersöks hur väl ett Intrusion Prevention System skulle kunna fungera som ett ytterligare lager i skalskyddet. Fokus ligger på hur väl IPS-systemet klarar av att avvärja attacker, hur mycket tid som går åt till konfigurering och drift för att få ett fungerande IPS samt hur prestandan i nätverket påverkas av implementationen. För att mäta hur väl IPS systemet klarar av att upptäcka och blockera attacker utförs två experiment där ett mindre nätverk attackeras på olika sätt. I det första experimentet skyddas infrastrukturen av en brandvägg och klienterna är utrustade med antivirusprogram. I det andra experimentet genomförs samma attacker igen fast med ett Snort IPS implementerat i nätverket.Resultatet av de genomförda experimenten visar att en IPS klarar att blockera ca 87% av attackerna, men nätverksprestandan påverkas negativt.

Denna rapport beskriver processen bakom utvecklingen av ett system som hanterar bokningar av elbilar inom ett avgränsat område, exempelvis en stad som Göteborg. I Sverige finns ungefär en bil per hushåll, av dessa bilar drivs majoriteten av fossila bränslen som använder förbränningsmotorer vilket i längden innebär föroreningar i luften, samt en hög bullernivå. För att reducera dessa problem syftar projektet till att skapa ett system för en elbilspool och mjukvara för att stödja systemet. Den mjukvara projektet ämnar sig att utveckla består av en webbapplikation, en Androidapplikation samt ettAPI som på enkelt sätt möjliggör hyrning av elbilar. Med hjälp av framtagna användningsfall utvecklades mjukvaran.