Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Denna tillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dock uppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgång i företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bild lämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationen i årsredovisningen.

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did.

Riskhantering i företag har sedan finanskrisen 2008 fått allt högre prioritet. Detta kan bero på att många fått upp ögonen för den ineffektiva riskhantering i företag som bland annat orsakade den finansiella krisen 2008. Det finns ingen tydlig tidpunkt som fastslår när intresset för hur företag hanterar sina risker började. Det har snarare sakta vuxit fram och sedan millenniumskiftet har det utvecklats mer dramatiskt.De svenska börsnoterade fastighetsbolagen har en betydande roll i det finansiella systemet och därför är det viktigt att risker hanteras på ett effektivt sätt. Årsredovisningarna är det primära kommunikationsverktyget mellan företaget och dess intressenter vilket gör dessa intressant att studera.

Europas företag består till 99 % av små och medelstora bolag (SME) som enligt OECD är viktiga för den ekonomiska tillväxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhälle som dessa företag verkar i präglas av en hårdnande konkurrens och ett större fokus på investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för små och medelstora bolag då de inte i samma utsträckning som större företag har tillgång till riskkapitalmarknaden. De blir istället hänvisade till lånemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgå för att bedöma dessa företags kreditvärdighet är huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rätta värde.

Analysarbetet av finansiella data i samband med prognostisering blir snabbt omfattande, både ur ett teoretiskt och ur ett empiriskt perspektiv. Prognosteorierna står mot varandra. Är marknaden starkt effektiv eller finns det prognosmöjligheter? Att genomföra en empirisk prognosstudie resulterar snabbt i krävande beräkningsintensiva prognosmodeller. Då prognoser för flera tidpunkter behövs så måste beräkningarna upprepas och använda olika delmängder av tidsserierna som beräkningsunderlag.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen.

I Sverige har den ekonomiska brottsligheten ökat stadigt sedan år 2001 och kostar samhället enorma summor pengar varje år. I takt med att skandaler som Enron och Worldcom uppdagats har mediaövervakningen skärpts och ekobrott alltmer hamnat i fokus. Det vanligaste anmälda ekobrottet är bokföringsbrott, vilket behandlas i denna uppsats.Bokföringens riktighet är mycket viktig i ett aktiebolag och har framförallt två syften, att verka som beslutsunderlag för företaget och dess intressenter samt fungera som kontrollunderlag för revision och beskattning. Det kan dock vara svårt för den redovisningsskyldige att hålla sig uppdaterade på alla lagar och regler då bokföringslagen har karaktären av en ramlag. Detta skapar ett visst tolkningsutrymme då detaljer om hur bokföringen ska skötas saknas i lagtexten, istället hänvisas till god redovisningssed.

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

Problembakgrund:Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgången goodwill på koncernnivå. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars år 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle träda i kraft den 1 januari år 2005. Publiceringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS år 2005. Vilka konsekvenser det får för redovisningen av goodwill och hur väl de nya reglerna harmoniserar med redan rådande redovisningsprinciper som rättvisande bild.

Denna uppsats behandlar svenska börsnoterade fastighetsbolags tillvägagångssätt att värdera sitt fastighetsbestånd. Både när det kommer till metod och typ av värdering (graden av intern kontra extern).Vidare undersöks faktorer som står till grund för dessa och hur företagens värdering har förändrats sen en kortare tid tillbaka.Uppsatsen kombinerar analyser av finansiella årsredovisningar från svenska börsnoterade fastighetsbolag med ett par kvalitativa intervjuer med några av de högst respekterade och uppsatta personerna i fastighetsvärlden.Analyserna visar på att en majoritet av fastighetsbolagen använder en hög grad extern värdering tillsammans med avkastningsbaserade värderingsmetoder. Även en förändring av fördelningen mellan intern och extern värdering under de senaste fyra åren konstateras och reflekteras över.I intervjuerna jämförs bland annat interna och externa värderingars riktighet och trovärderighet ur två väldigt olika perspektiv. Här tas även problematik upp och skillnader i teori och praktik..

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete.

Detta arbete är en studie över investeringsmöjligheten vid tävlingsfenomenet Window Dressing inför kvartalsskiftena. Studien bygger på analys av en tredagars långt event-fönster inför kvartalsskiftena mellan år 1996 och 2005 på den svenska aktiemarknaden. Window Dressing uppstår i prestationsbaserade sammanhang och är mest känd när börsföretag dagarna före sina finansiella kvartalsrapporter ror i land ytterligare affärstransaktioner i syfte att dra fördel av sista stundens nyupptäckta affärsmöjligheter. På samma sätt är det antaget att fonderna agerar, inom den egna strategins ram, genom aktiva köp och säljtransaktioner dagarna inför sina kvartalsvisa innehavsredovisningar, baserad på nyupptäckta möjligheter från exempelvis momentumeffekter. Fenomenet får sin acceptans från den betydande konkurrensen på fondmarknaden där fonderna tävlar om att uppvisa skicklighet i värdeskapande.