BakgrundFörväntningsgap inom revision har använts som begrepp inom företagsekonomin sedan början av 1970-talet. Den första definitionen av begreppet var gapet som uppstår mellan förväntningarna som användarna av finansiella rapporter har på revisorn och vad denne de facto gör. Under senare år har revisorns roll hamnat i rampljuset, detta främst på grund av ett antal spektakulära företagskollapser såsom Enron och WorldCom. I dessa skandaler riktades mångas blickar mot revisorerna i jakten på en syndabock. Anledningen till det är troligtvis att många har en felaktig bild om vad en revisors arbetsuppgifter egentligen är.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

I dagens samhälle finns ett stort fokus på miljö och att företag ska arbeta med hållbarhet. Efter flera uppmärksammade skandaler har kraven på företagens hållbarhetsarbete ökat. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de mest förekommande begreppen inom hållbar utveckling och består av tre perspektiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Hållbarhetsredovisning är frivillig och det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer till företagen. En av de större organisationerna är Global Reporting Initiative (GRI) som tagit fram ett ramverk för hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar. Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell.

Sarbanes-Oxley Act of 2002 kom som en direkt följd av en serie företagsskandaler såsom Enron och Worldcom i USA och är en mycket stor händelse inom redovisningsvärlden. Felaktigheter och bedrägerier i bolagens finansiella rapporter anses vara ett stort hot mot kapitalmarknaden och därmed hela marknadsekonomin. Börsnoterade bolag i USA tvings nu följa en ny lagstiftning som ställer mycket hårdare krav avseende uppriktighet och dokumentation i den finansiella rapporteringen. Många amerikanska företag äger dotterbolag utomlands och det finns många utländska företag som är börsnoterade i USA. På så vis blir SOX:s effekter gränsöverskridande.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.