Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina Finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen.Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet.Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de Finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de Finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Inom den Finansiella rapporteringen är tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnå tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.Intäktsredovisning är en central del i företagens Finansiella rapportering. Inom byggbranschen är det vanligt förekommande att projekten sträcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sådana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

Bakgrund och problemdiskussion: Strävan att uppnå mål är en grundläggande faktorsom påverkar alla typer av företag. Dessa mål kan uttryckas i finansiella termer, men påsenare år har även icke-finansiella mål och mått fått allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga måttstockar inom kundfokus och är två icke-finansiellafaktorer som allt oftare går att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns många olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. Många studier inom ämnet har fokuserat på endast kundernas synoch få studier beaktar köp- och säljförhållanden där båda parter är företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstämmelse mellan leverantörers och kunders syn på vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt på relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingår i studien.

Rapporter från bland annat skolverket visar att barn i dagens samhälle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhällsproblem. Eftersom barnen är en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter även fram sambandet mellan hälsa och inlärning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk träning och syftet med detta är att erhålla och delge en ökad kunskap och förståelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk träning. För att uppnå detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Världen befinner sig i en djupgående krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch även denna gång började det i USA. Under år 2008 började oron växa sig kraftig sedanstora aktörer på den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. När Lehman Brothers kollapsade under hösten år 2008 kulminerade oron till renpanik på finansmarknaden som spreds världen över nästan omgående. Problemet är attkreditmarknaden har upphört att fungera då riskexponeringen är okänd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vågar låna till någon.

I media har internationella kunskapsmätningar uppmärktsamamts och visat att Sveriges elever har presterat sämre över tid i specifikt en internationell kunskapsmätning, Programme for International Student Assessment, PISA. I och med att resultaten har fått en negativ inverkan på skolan är det intressant att studera internationella undersökningar. Syftet med studien är att synliggöra varför internationella undersökningar genomförs, motivering till ämnesval och orsaker till elevers resultat i främst två undersökningar, PISA och International Civic and Citizenship Education Study, ICCS. Följande frågeställningar genomsyrar undersökningen:Vad är motiveringen till att internationella undersökningar ska genomföras?Hur motiveras ämnesvalet som testas i dem internationella undersökningarna?Vilka orsaker tar rapporterna upp till elevernas resultat i PISA och ICCS?För att besvara ovanstående frågeställningar används en litteraturstudie för att analysera fyra av skolverkets rapporter.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande Finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Under de senaste ?ren har digitaliseringen framfart f?r?ndrat hur m?nniskor lever och arbetar, vilket har lett till stora f?r?ndringar inom m?nga yrken ?ver v?rlden. Redovisningsyrket, som traditionellt innefattar rutinm?ssiga uppgifter som bland annat bokf?ring, registrering, uppr?ttande av ?rsredovisningar och Finansiella rapporter, har inte varit ett undantag. Denna studie syftar till att utforska hur digitaliseringen har p?verkat redovisningskonsulters yrkesroll i Sverige.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersätta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet får företaget ett rådrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfället riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé många hade hoppats på. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.