Sökresultat:
1638 Uppsatser om Finansiella rćdgivare - Sida 55 av 110
Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering?
I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.
Att upprÀtthÄlla en relation- en fallstudie av relationen mellan Exceed VPAB och deras kunder
Till följd av förÀndringar inom den finansiella sektorn rÄder idag hög konkurrens mellan aktörerna inom finansiell rÄdgivning. Som en effekt av utvecklingen har behovet av relationsarbete gentemot kunder ökat ytterligare. Syftet Àr att undersöka hur ett företags kundfokuserade arbete med relationer till deras kunder ser ut, samt hur kunderna upplever att företagets arbete idag ser ut/bör se ut. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer med rÄdgivare och kunder hos företaget Exceed. Resultatet pÄvisade vikten av kommunikation, förtroende samt öppenhet mellan kunden och företag.
Riskhantering i infrastrukturprojektet Varbergstunneln
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.
Involveringspedagogik : En arbetsmetod i förebyggande syfte
Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvĂ€rderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II Ă€r ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förstĂ„else för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket. För att vidare utreda problemet inhĂ€mtas och presenteras information frĂ„n Handelsbanken internrevision, den utvĂ€rderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrĂ„n Ăhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar pĂ„ en högre tillförlitlighet pĂ„ grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Ăven tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvĂ€rderande tillsynsmyndighet tyder pĂ„ en högre tillförlitlighet.
Det Àr en frÄga om pengar : en studie om finansiell rÄdgivning till privatpersoner
De finansiella avregleringar och teknologiska framsteg som skett sedan 1980-talet har lett till stora förÀndringar inom den finansiella sektorn. Svenskarna placerar idag allt större del av sitt sparande i vÀrdepapper och finansiell rÄdgivning, riktad till konsumenter, har dÀrmed fÄtt en ökad betydelse. Men konkurrensen mellan aktörerna har hÄrdnat och det Àr dÀrför viktigt för företag att skapa lÄngsiktiga relationer och en sÄ god bild av sina kunder som möjligt. Det har lÀnge diskuterats om banker och företags oberoende stÀllning vid finansiell rÄdgivning. I Sverige finns det ingen entydig definition pÄ begreppet varvid det Àr svÄrt för konsumenterna att veta vad olika alternativ av rÄdgivning innebÀr.
Principalansvaret
Denna uppsats behandlar fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebÀr att ena parten i ett avtalsförhÄllande Ätar sig att i eget namn men för annans rÀkning köpa eller sÀlja varor, vÀrdepapper eller annan lös egendom. En kommissionÀr som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionÀr. Vilket ansvar har en fondkommissionÀr som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag Ät en kommittent i rÀtt tid? Denna och liknande frÄgor angÄende fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.
Revisorns oberoende ur företagarnas perspektiv
Revisorns oberoende Àr en förutsÀttning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn mÄste bÄde vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsÀmra sin klients trovÀrdighet. DÄ det finns tecken pÄ att synen pÄ revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer vill jag undersöka om det Àven finnsskillnader i synen pÄ oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ÀrdÀrmed att beskriva och analysera om företagarnas syn pÄ revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek.För att undersöka skillnaderna i synen pÄ revisorns oberoende har jag utgÄtt frÄn dendeduktiva ansatsen dÄ den befintliga teorin har anvÀnts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkÀt som anvÀnts vid enkvantitativ undersökning med ett urval pÄ 1000 företag.PÄ materialet frÄn undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och pÄ sÄ vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna.
Balanced Scorecard som modell för styrning och utvÀrdering
Bakgrund: Finansiell information har lÀnge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare Är har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sÀtt att lyfta fram immateriella tillgÄngarnas vÀrden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag anvÀnder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svÄrigheter som uppstÄr vid denna anvÀndning samt presentera konkreta rÄd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör anvÀndas för styrning och utvÀrdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete Àr ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska anvÀndande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.
Ăr det möjligt att sĂ€kra revisorns oberoende med regler?
Revisionens syfte Àr att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det Àr dÀrför viktigt att revisorn Àr oberoende i sin granskning för att intressenten kan kÀnna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler intrÀffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan sÀkerstÀllas med regler, eller om det ska krÀvas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner pÄ nÀr en oberoendesituation kan uppstÄ, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.
Konceptet EVA som grund för belöning - "Making managers into owners"?
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt granska och analysera EVA som lÀmpligt prestationsmÄtt till grund för belöning samt bedöma EVA:s utsikter i svenska företag. Avsikten Àr att sammanföra skriven teori om EVA med utgÄngspunkt frÄn upphovsmÀnnens ansats. Uppsatsen Àr till stor del en litteraturstudie som utgÄr frÄn teorin kring EVA och dÀrför har skriven litteratur, dels frÄn upphovsmakarna och dels frÄn andra författare inom Àmnet, granskats. För att tÀcka in ett svenskt perspektiv har semistrukturerade intervjuer företagits med personer insatta i Àmnet. För att skapa förstÄelse för EVA behandlas först agentteorin och dÀrefter teorin om EVA och belöningar.
Big Bath Accounting : Kan fenomenets existens styrkas?
Samtliga företag ska varje Är upprÀtta en Ärsredovisning. Syftet med Ärsredovisningen Àr att tillgodose investerare och till viss del lÄngivare med information. För att attrahera kapital frÄn dessa aktörer Äligger det incitament för företag att anpassa sin Ärsredovisning med syfte att framstÀlla dess finansiella stÀllning i bÀttre dager Àn den i sjÀlva verket Àr. Majoriteten av de metoder företag kan anvÀnda för att manipulera dess resultat gÄr under begreppet Earnings Management eller Designad redovisning, dÀr Big Bath Accounting ingÄr. Big Bath Accounting skildrar de ÄtgÀrder ledningen vidtar för att vÀsentligt minska en periods vinst för att öka nÀstkommande periods vinst.Tidigare forskning har inte kunnat demonstrera en koppling mellan Big Bath Accounting och förÀndringar i företagens aktiekurs eller vinst.
Barns och ungdomars skadestÄndsansvar
Denna uppsats behandlar fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebÀr att ena parten i ett avtalsförhÄllande Ätar sig att i eget namn men för annans rÀkning köpa eller sÀlja varor, vÀrdepapper eller annan lös egendom. En kommissionÀr som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionÀr. Vilket ansvar har en fondkommissionÀr som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag Ät en kommittent i rÀtt tid? Denna och liknande frÄgor angÄende fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.
Renskötseln i Sverige ur ett historiskt perspektiv
Under 2009 lanserade LantmÀnnen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behÄlla emissionsinsatserna i LantmÀnnen, dÄ mÄnga av medlemmarna Àr Àldre och kommer att begÀra uttrÀde ur föreningen kommande Är. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sÀlja emissionsinsatserna pÄ en andrahandsmarknad. En vÀlfungerande marknad innebÀr en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar LantmÀnnens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad vÀrdetillvÀxt i LantmÀnnen.
PÄverkar skuldsÀttningsgraden? : En stude över 22 börsbolags lönsamhet, omsÀttningstillvÀxt och vÀrdering.
En viktig del av ett företags finansiella planering Àr att bestÀmma företagets nivÄ av skuldsÀttning. Med denna uppsats vill vi ta reda pÄ hur företags skuldsÀttningsgrad pÄverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsÀttningstillvÀxt samt nÄgra utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lÀttöverskÄdligt.Vi ville studera detta ÀmnesomrÄde dÄ vi har lÀst om hur skuldsÀttningen ska pÄverka företags prestationer och resultat samt dess vÀrdering. Syftet med denna uppsats Àr att studera de mest omsatta börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen OMX, för att se hur vÀl dessa företag följer teorin och om det finns nÄgot samband att utlÀsa.I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. DÄ det kommer till sambandet mellan skuldsÀttningsgrad och lönsamhet sÄ finns ett samband.
Grekerna och krisen II : ? en undersökning utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tvÄ av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper under pÄgÄende krissituationer stÀmmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det gÄr att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehÄll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 Àr min uppfattning att flertalet av de tidigare nÀmnda teoretikers pÄstÄenden om mediernas framstÀllning av vissa grupper (i detta fall greker), under pÄgÄende krissituationer, stÀmmer överensstÀmmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framstÀllning av grekerna under juni 2011..