Lantbrukarens inkomster har under senare år varierat mycket på grund av stora prisfluktuationer. En grundförutsättning för att minska priskänsligheten är att bruka någon form av prissäkring. Ett alternativ som relativt nyligen tillkommit på marknaden är de finansiella instrument som flertalet banker erbjuder. Uppsatsen syftar till att utifrån ett urval av lantbrukare beskriva hur de hanterar fluktuationerna på spannmålsmarknaden med terminshandel på börsen. Målet med uppsatsen är att kartlägga faktorer som är avgörande för lantbrukarens val av prissäkringsmetod. Handelsbanken var först ut på den svenska marknaden med att erbjuda finansiella instrument för spannmålsodlande lantbrukare. De finansiella instrumentens syfte är att stabilisera fluktuationer och ge lantbrukarna en jämnare och stabilare inkomst.

Sverige har historiskt sett drabbats av fyra finansiella kriser sedan landet industrialiserades i slutet av 1800 ? talet. I dagsläget befinner vi oss i en ny finansiell kris vilken har en global spridning och har sin grogrund i bland annat att utlåningen ökat lavinartat runt om i världen det sista decenniet . Finansiella kriser föranleds ofta av att det finansiella systemet satts ur balans. För att erhålla ett stabilt finansiellt system krävs förtroende och för att värna om detta, och därmed stabiliteten i det finansiella systemet i förlängningen, finns lagar och regler.2007 implementerades ett nytt kapitaltäckningsregelverk i svensk lag, efter direktiv från EU.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Bakgrund och problem: Efter att IFRS 7 infördes är banker tvingade att redovisa sina finansiella tillgångar till verkligt värde uppdelat på olika nivåer. Värdering när en aktiv marknad saknas är ofta mycket komplicerad. Detta visade HQ fallet på då de övervärderade sina finansiella tillgångar och sedan tvingades skriva ner dem. Detta leder fram till vår fråga. Hur stor andel av bankers tillgångar klassificeras som finansiella instrument av nivå 3 i nordiska banker och hur har andelen utvecklats sedan införandet av IFRS 7?Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att titta på banker i Norden som följer IASBs regelverk.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka om finansiella aktörers information angående risk i fondsparande är förenlig med investerares riskuppfattning. Idag följer finansiella institutioner EU-direktiv och svensk lagstiftning när de riskklassificerar sina fonder. Konkret används 5-årig historisk volatilitet mätt med standardavvikelse. Vi har därför ämnat undersöka om det riskmått och teorierna som ligger till grund för det är tillfredställande i sin nuvarande form. Vi har undersökt detta med hjälp av så väl traditionell som behovsfokuserad finansieringsteori.

I takt med att företagens affärsmodeller och omvärld globaliseras utges redovisningsstandarder som primärt eftersträvar finansiell användbarhet för aktörer påkapitalmarknaderna. Begreppet användbarhet i finansiella rapporter har därmed i stor utsträckning kommit att handla om denna användbarhet för kapitalmarknader.Användbarhet kan dock även handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess ägare. Ägarna ska ha möjlighet att utvärdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer är tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrån ägarnas intressen. Problem kan emellertid uppstå då revisorer skatillvarata ägarnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprättar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars främsta ändamål är att informera kapitalmarknader.Syftet med den här studien är att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn påhur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns på, i huvudsak, tvåanvändargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och ägare.

Från och med 1/1 2005 ka börsnoterade koncerner i EU tillämpa IFRS. Detta innebär bland annat att finansiella tillgångar och vissa finansiella skulder numera ska värderas till verkligt värde.Promemorians syfte är att studera förändringarna i finanisella tillgångar och skulder som påverkas av redovisningsprincipen IAS39, sett ur ett investerarperspektiv. Genom en kvalitativ fallsstudie undersöker vi IAS39 inverkan på nyckeltal för koncernen Ericsson.IAS39 har en negativ effekt på ROE på 0,3procentenheter, på ROCE 0,3 procentenheter och soliditeten påverkas negativt med 0,1 procentenheter både vid ÅRL och IFRS beräkning.Sett ur ett investerarperspektiv blir förändringen att värdet på en finansiell tillgång eller skuld blir mer rättvisande än värdering till anskaffningsvärde vilket ger en tydligare, mer transparent bild av bolagets finansiella instrument..

Den 1 januari 1999 bildade elva länder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som också kallas euroområdet. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar från start har det varit klart att EMU kommer få konsekvenser för olika sektorer.Frågorna som behandlats i detta arbete är följande:Har EMU haft en effekt på de finansiella marknaderna i de länder som är med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förändrats på samma sätt som i de länder som är med i EMU, fast dessa länder står utanför?Syftet med detta arbete är att analysera de finansiella marknaderna, genom beräkningar av vissa kända finansiella variabler, i de länder som deltar i valutaunionen och tre länder som står utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har påverkats av EMU och hur de har påverkats i och med inträdet.De variabler som behandlats är; ?-värdet, för att se om länderna går mot en gemensam marknadsrisk.

Bakgrund och problem IAS 39 har varit en av de mest uppmärksammade standarderna och en anledning till detta är dess komplexitet. Ersättningen av IAS 39 har påbörjats och skall publiceras i tre faser under 2009 och 2010. Om standarden antas av EU skall alla börsnoterade företag inom EU tillämpa den nya standarden som benämns IFRS 9 senast 2013.Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och analysera komplexiteten i IAS 39 samt uppfattningen om IFRS 9 ? Klassificering och värdering ur ett företagsperspektiv. Vidare vill vi undersöka om IFRS innebär en förenkling för företag på förståelsenivå.Avgränsningar Fokus ligger på tre börsnoterade svenska företag som innehar finansiella instrument och tre redovisningsspecialister från ledande revisionsbyråer i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för Finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för Finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk.Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal kapitalstruktur..