Sökresultat:
1645 Uppsatser om Finansiella pćfrestningar - Sida 38 av 110
Definitionerna av tillgÄng och skuld: SÄ pÄverkar de anvÀndarna och upprÀttarna av de finansiella rapporterna : - En studie om IASBs föreslagna förÀndring pÄ definitionerna av tillgÄng och skuld
Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pÄgÄende arbetemed att revidera FörestÀllningsramen. Studiens fokus ligger pÄ att studera och analyseraIASBs förslag pÄ nya definitioner av tillgÄng och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettsÄ kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag pÄ förÀndringar samtanledningar till förÀndringarna.Studiens syfte Àr att förklara och skapa förstÄelse för vad IASBs förslag pÄ nya definitioner avtillgÄng och skuld kan innebÀra för anvÀndare respektive upprÀttare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag Àr att skapa förstÄelse inom studiens Àmne för att underlÀtta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. FörstÄelse skapas genom att kartlÀgga vad enförÀndring av definitionerna av tillgÄng och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjÀlp av tidigare teorier inom studiens Àmne har intervjufrÄgor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.
Det finansiella gapet : Finansieringsproblematik av nystartade företag
Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjÀnsteföretag som saknar sÀkerheter i form av materiella tillgÄngar. VÄra slutsatser Àr att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svÄra att genomföra nÀr företag saknar materiella tillgÄngar att stÀlla som sÀkerhet. TvÄ av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiÀrerna anser att problematiken frÀmst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..
FörÀndringen av IAS 19 -Ljus eller mörker i slutet av korridoren?
BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 Ă€r en erkĂ€nt komplex standard som efter flera tidigare förĂ€ndringar nu Ă„terigen Ă€r föremĂ„l för omarbetning. En av förĂ€ndringarna Ă€r att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att mĂ„nga företag samlat pĂ„ sig stora pensionsförpliktelser och det kan dĂ€rför finnas viss skepsis kring förĂ€ndringen. DĂ€rför Ă€r det intressant att diskutera effekterna av förĂ€ndringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förĂ€ndringen pĂ„ IAS 19 kan fĂ„ pĂ„ företags finansiella stĂ€llning och resultat samt redovisningens förmĂ„ga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRĂNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar pĂ„ den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade pĂ„ Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.
Revisorers perspektiv pÄ revidering av regelbaserad kontra principbaserad redovisning
Problembakgrund:    Huruvida redovisningen Àr regelbaserad eller principbaserad Àr en viktig frÄga för bÄde redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vÀgledning för hur reglerna ska tillÀmpas vid upprÀttandet av finansiella rapporter. DÀremot bygger en principbaserad redovisning pÄ bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillÀmpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som Àr ett regelbaserat regelverk och K3 som Àr ett principbaserat regelverk innebÀr för de som upprÀttar finansiella rapporter och de som anvÀnder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsÀttare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk Àr mer komplext och stÀller höga krav pÄ redovisningen till skillnad frÄn K2 som Àr ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för Äsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förstÄelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.
Vad, hur och varför? : - Om mÄtt och mÀtning i fyra smÄ tillverkande företag
Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.
Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19
Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den
finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen.
Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av
f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska
situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till
f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar
av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga
nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra
bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings
management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning.
Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland
b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management.
Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.
Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av vÀxelkursens bestÀmningsvariabler
I dagens samhÀlle med ökat informationsflöde blir det allt lÀttare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna pÄverkas snabbare av förÀndringar i omvÀrlden. Syftet med uppsatsen Àr att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och rÀntan pÄverkar den svenska vÀxelkursen. Vid undersökningen anvÀndes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för vÀxelkursen. Uppsatsen begrÀnsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.
Uppfattningar om riktlinjer och bedömningar vid granskning av hÄllbarhetsredovisning
Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.
Eventmarknadsföring hÀr för att stanna
Syfte: I dagens samhÀlle överöses mÀnniskan av budskap av diverse företag vilket har lett till att konsumenterna inte lÀngre reagerar pÄ budskapet lika effektivt som förr. Event marknadsföring Àr en marknadsföringskanal dÀr företaget kan möta kunden pÄ ett mer rÀttvist sÀtt samtidigt som differensen urskiljer sig frÄn andra företag. Men syftet studien innehar Àr att se efter hur företag som arrangerar gÄr till vÀga d.v.s. processen, samt att undersöka hur företag utnyttjar eventen. De frÄgor uppsatsen har behandlat Àr: Hur gÄr processen i Eventmarknadsföring till för eventbyrÄer?Hur arbetar eventanvÀndande företag via event för att knyta till sig kunder och förstÀrka relationen med befintliga kunder?Hur gÄr de eventanvÀndande företagen pÄ event tillvÀga för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av eventet och vad Àr eventmarknadsföring för dem? Metod: ArbetssÀttet har varit att lokalisera anvÀndbar teori samt att nÀrvara vi event för att observera samt att intervjua eventanvÀndande företag.
Varför Outsourca Ekonomifunktionen? ? Eventuella konsekvenser pÄ företags ekonomistyrning.
Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend dÀr stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing Àr nÄgot som har varit och Àr pÄ frammarsch inom outsourcingomrÄdet och innebÀr outsourcing av hela affÀrsprocesser, sÄsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mÄl som företaget vill nÄ upp till. De finansiella mÄlen som företaget har stÀllt upp samlas under benÀmningen ekonomistyrning och det Àr företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete.
PrestationsmÀtning i vÀxande och stabila smÄ och medelstora företag
Bakgrund och problem: PrestationsmÀtning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat omrÄde och kritik har framförts mot att förlita sig enbart pÄ finansiellamÄtt i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmÀtninginnehÄllande bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt, kallad integreradprestationsmÀtning. Ett grundlÀggande problem Àr att endast en liten del av forskningensom bedrivits pÄ omrÄdet har varit fokuserad pÄ smÄ och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie Àr att beskriva tillÀmpningen av PM hos vÀxande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jÀmföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att ÄskÄdliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillÀmpningen. Ett delsyfte Àr att diskutera och utvÀrdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrÄn de karaktÀrsdrag som Àr specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska smÄ ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de anvÀnder prestationsmÀtning.Denna bild stÀlldes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmÀtning, varpÄgap ÄskÄdliggjordes.
Ăr familjeĂ€gda bolag mer framgĂ„ngsrika? : En analys av Stockholmsbörsens 100 största bolag
Vi undersöker om familjeÀgda bolag Àr mer framgÄngsrika Àn övriga bolag bland de 100 största bolagen pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet bestÄr av 1136 Ärsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. VÄra resultat visar att familjeÀgda bolag vÀrderas högre och har en högre avkastning Àn övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande Àgs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre vÀrdering och avkastning Àn övriga bolag vilket kan förklaras av lÄngsiktigt Àgande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..
Goodwill ? Efterlevs upplysningskraven i IAS 36 p. 134?
Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare dÄ den finansiella marknaden har globaliserats. DÀrmed har IASBs frÀmsta mÄl varit att öka jÀmförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att frÄn och med rÀkenskapsÄr som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillÀmpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan lÀnder. Redovisning av den immateriella tillgÄngen goodwill, Àr en del av harmoniseringsprocessen dÄ goodwill enligt IFRS 3 frÄn och med Är 2004 inte lÀngre skall skrivas av, utan Ärligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga vÀrdet understiger det bokförda vÀrdet.
Kriterier för prestationsmÄtt
Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..
Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten
Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har grÀnserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har dÀrför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla lÄngsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna Àmnar bankerna förbÀttra kundnöjdheten, vilket lÄngsiktigt leder till minskad kundomsÀttning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer Àr kundkontakten betydelsefull och dÀrför Àr den personliga bankmannens roll central.