Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Den offentliga sektorn har genomgått förändringar under de senaste 30 åren. Förändringarna inom den offentliga sektorn har främst skett inom styrning och redovisning. Förändringarna har inneburit att kommunerna har fått ökat ansvar och fler uppgifter. Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett styrverktyg som utvecklades av Kaplan och Norton främst för privata företag för att komplettera de finansiella värdena med icke-finansiella. Därefter har ett antal svenska kommuner på eget initiativ valt att implementera det balanserade styrkortet i sin verksamhet.

Beslut angående finansiella investeringar sker för den enskilde individen likaväl som i företag. Besluten följer den finansiella världens utveckling och blir därmed alltmer komplexa. Placeringar av monetära tillgångar med förväntan att generera inkomst eller värdestegring innebär en risk. Risknivån på investeringen beror på investeringsbeteendet hos beslutsfattaren som kan ge konsekvenser på den finansiella marknaden och kan så småningom leda till finanskriser om ett överdrivet behov av risk uppstår hos beslutsfattare.Genom att studera vad som påverkar risktolerans öppnas dörrar för att kunna förstå vad som ligger bakom vilken risk som väljs vid en finansiell investering. När förändring i risktolerans studeras tas hänsyn till vilka sorters beslutsfattare som finns på den finansiella marknaden.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder.

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

När finanskrisen drabbade världen 2008 ? 2009 intervenerade många länder på kapitalmarknaderna. Syftet var att rädda inhemska banker och finansiella institutioner från att försättas i konkurs. Länderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. Många länder förde dessutom en väldigt expansiv finanspolitik i syfte att rädda inhemska arbetstillfällen.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund och problemformulering: Det är ett problem för mindre-och medelstora företag då redovisningsstandards som redovisningen upprättas enligt har varit onödigt komplicerad utifrån de behov användarna har av redovisningen. Sveriges förenklingsarbete har bland annat kännetecknats av förenklingar för de små-och medelstora företagen. Förenklingsarbetet benämndes K-projektet vilket delvis har till syfte att tillgodose användarnas behov av finansiella rapporter. K2 är det förenklade regelpaket som riktar sig till mindre företag såsom mindre aktiebolag där banker är en av de primära användarna av deras finansiella rapporter. Då K2 medför förenklingar, schabloniseringar och en mindre rapporteringsskyldighet får detta konsekvenser för bankerna eftersom de efterfrågar mycket information vid en kreditbedömning av ett företag för att fatta välgrundat beslut.

Ett undantag från revisionsplikten infördes för mindre aktiebolag den 1 november 2010, som berör ungefär 70 % av de svenska aktiebolagen eller 250 000 bolag. Vid kreditgivningen behöver bankerna information för att minska risken och vikten vid att informationen stämmer är stor. Revisorn är ett sätt för att bekräfta informationen och öka trovärdigheten för räkenskaperna. Detta ledde till vår problemformulering: Förändras trovärdigheten i ett bolags finansiella rapporter om aktiebolaget väljer bort revisionen? Vilka konsekvenser får det för bolagen i relation till bankerna?Syftet är att få en bild av om trovärdigheten hos ett bolag förändras då de väljer bort revisionen och vilka konsekvenser det kan få.Studien har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi började med datainsamling och teorier.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning.

Bakgrund: Utformningen av finansiella rapporter och redovisning av löpandetransaktioner erbjuder företag att välja mellan att tillämpa ett antalolika redovisningstekniker.1 Det faktum att valmöjligheter existeraröppnar upp för bedömningar som kan gynna företaget.2 Ettredovisningstekniskt sätt att gestalta den ekonomiska verkligheten påett inkorrekt sätt i syfte att öka framtida resultat, är att belastaresultaträkningen med omotiverat stora nedskrivningskostnader.Termen big bath accounting karaktäriserar manipulation av resultatetgenom omotiverat stora nedskrivningar.3 Detta genomförs i regel förperioder då företaget inte skulle förmå att nå upp till uppsatta vinstmål.Syfte: Kartlägga hur investerare identifierar tecken på big bathnedskrivningar.Fastställa huruvida förmodade big bathnedskrivningarpåverkar investeringsbeslut. Beskriva big bath?seventuella påverkan, eller uteblivna påverkan, på investeringsbeslut.Metod: Studien har ett kvalitativt angreppssätt. Empiriskt material harinsamlats genom semi-strukturerade intervjuer med sex investerare,vilka är tillämpare av de finansiella rapporterna. Därefter harmaterialet används som underlag till studiens analys.Slutsats: Vi har genom vår studie kunnat kartlägga att investerare primärtidentifierar big bath vid byte av VD och/eller ledning.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från kapitalvinst..

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.