Titel: Spridningen av finansiella innovationer - En studie av aktieindexobligationernas popularitet Författare: Henrik Hansson och Sverker Nilsson. Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara varför sparandet i AIO:er har ökat och hur AIO:en har spridit sig. Metod: Vi har genomfört intervjuer av kvalitativ karaktär på de fyra storbankerna. Vi har sedan analyserat resultatet av intervjuerna med hjälp av teori om hur innovationer sprids. Slutsats: AIO:ernas relativa fördel har ökat de senaste åren. AIO:ernas position stärktes mot aktier och aktiefonder i och med börskraschen. När sedan räntorna började falla sökte placerarna nya alternativ. I AIO:erna har de hittat en gyllene medelväg. Under 1990-talet var AIO:ernas utveckling bromsad av att rådgivarna inte hade kunskap om AIO:erna.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rådgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch baserad på fastighetsinvesteringar med varierande karaktärer. Vid fastighetsinvesteringar är det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrån ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har därför som syfte att kartlägga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat på fastighetsbestånd, i förhållande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns något tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och såväl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har närmat sig varandra delvis beroende på att fastighetsklassernas totalavkastning är starkt korrelerade..

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Titel: Finansiella mått ?en studie av intern och extern användningFramläggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poängFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete är tvådelat. Å ena sidan vill vi öka förståelsen för vilka mått företagen väljer att kommunicera utåt och ställa dessa i relation till de mått företagen verkligen använder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns någon skillnad i tillämpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter ägarandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi utifrån litteratur på området har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkäter.

Under året 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna självständiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som är avsett för icke börsnoterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning. BFN började år 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte är att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som är bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende på företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 på en redan utskickad remiss. I kompletteringen återfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp värderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument.

Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.