Bakgrund och problemSteeltech är en verksamhet som har avknoppats från Electrolux, de har planer på attutveckla en ny produkt för att växa och behöver hjälp med en marknadskartläggning aveventuella nya marknader. För att lyckas med satsningen kan externa finansiärer behövas,därför analyseras Steeltech för att undersöka dess finansiella situation och för att ge grundtill värdering.SyfteSyftet med uppsatsen är att genomföra en marknadskartläggning som hjälper Steeltech ideras beslut om framtida marknadssatsningar. Företagsanalysen har som syfte att ge enbakgrund till den värdering som kommer att genomföras för att visa vad företaget är värtför dagens och framtida ägare.AvgränsningarMarknadskartläggningen kommer att begränsas till företag baserade i Sverige, Norge,Finland och Danmark, där huvudsaklig tyngdpunkt läggs på konkurrenter.Marknadskartläggningen inkluderar även återförsäljare samt de olika marknader somslutanvändarna återfinns på. Den finansiella analysen begränsas till Steeltechsårsredovisningar för åren 2002-2006. Värderingen baseras på två värderingsmetoder,substansvärdering och utdelningsbaserad avkastningsvärdering.MetodUppsatsen är utformad som en fallstudie där vi analyserar Steeltech ur flera olikaperspektiv.

Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gåta, känd som the forward premium puzzel, som har visat sig på valutamarknaden. Denna finansiella gåta har skapats då forskare sett statistiska avvikelserna från det öppna ränteparitetet (UIP) på valutamarknaden. UIP förutsätter att det inte ska finnas någon skillnad i avkastning mellan att hålla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stämmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden är ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhålla en överavkastning. Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under åren 1997-2012.Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på uppgifter från Datastream om valutors utveckling mellan åren 1997-2012.Vår regression visade på att tio utav tolv valutapar återspeglade the forward premium puzzel.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information. Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem.Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.

På grund av de gångna årens finansiella utveckling har företag valt att allt mer vända sig till koncernintern finansiering. På grund av transaktionernas komplexa karaktär och avsaknaden av tydliga riktlinjer har finansiella transaktioner kommit att bli ett omtvistat internprissättningsområde. Koncerninterna lån mellan bolag i intressegemenskap är ett internprissättningsområde där det i dagsläget råder stor skillnad i uppfattningen om huruvida implicit support ska tas i beaktande vid fastställandet av räntenivån på koncerninterna lån. Detta är en avgörande fråga då implicit support påverkar ett bolags kreditvärdering och därmed räntenivån.Den svenska rättsutvecklingen kom att bli omdiskuterad i samband med att Diligentiamålet avkunnades. I Diligentiamålet behandlade HFD frågan om en ränta som ett svenskt dotterbolag betalat på ett lån från sitt svenska moderbolag var avdragsgillt fullt ut.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.