Införandet av IFRS-regelverket för noterade koncernföretag i Sverige innebar en förändring kring omprövningen av materiella anläggningstillgångars avskrivningsmetod, nyttjandeperiod och restvärde. Förändringen medförde ett krav på årlig omprövning till skillnad från tidigare, då omprövningen endast skedde vid behov hos företagen. Standarden ger inte några ytterligare riktlinjer för hur omprövningen skall genomföras och eftersom IFRS-regelverket är principbaserat ger det upphov till ett tolkningsutrymme för företagen. Inom gruvbranschen är materiella anläggningstillgångar sammankopplade med gruvans livslängd eftersom de är beroende av brytningen i gruvan. Materiella anläggningstillgångar utgör även mer än 50 % av gruvföretagens balansomslutning och omprövningarna blir därför av betydelse inom denna bransch.

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

AbstractTitle: Foreign news coverage. Does the media influence the action in international crises? (Utrikesbevakning. Påverkar media agerandet i internationella kriser?)Number of pages: 39Author: Charlotta AndréssonTutor: Professor Lowe HedmanCourse: Media and Communication Studies CUniversity: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Date of submission: 2007-01-03, autumn term of 2006Purpose/AimThe purpose of the essay is partly to examine if foreign news coverage influence the political agenda setting and the incentives of the public?s willingness to give charity for humanitarian crises.

Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka frekvensen av krisstrategier inom livsmedelsbranschen och hur pass sofistikerade dessa strategier är. Vidare vill vi se närmare på en del av de moment som crisis management-teorierna behandlar. Förekomsten av krisstrategier är stor, men endast ett fåtal av företagens strategier uppfyller våra kriterier för att anses såsom mycket sofistikerade. Företagen anser själva att det är viktigt med crisis management, medan de i verkligheten inte i lika hög utsträckning har de element som författarna till den crisis management-teori, vi använt oss utav, menar ska finnas med. Företag som varit i en kris har mer sofistikerade krisstrategier än de som inte har upplevt en kris under de senaste 20 åren..

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan på intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrågasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberättelser utifrån företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion på finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde här med hjälp av lagstiftning och en diskussionhar förts angående när lagstiftningsförfaranden ska påbörjas och om det är en adekvat åtgärdefter kriser. Problemställningen fokuserade på att hantera kvalitetsfrågan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvägagångssätt möttes av branschen var även en del av den problemformulering som låg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemställningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förväntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet när det gällde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlängningen kunde påverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

År 2007 gick 5 791 svenska företag i konkurs. Företagskonkurser kan få svåra ekonomiska konsekvenser för företagens intressentkrets. Utöver den uppenbara ekonomiska förlusten för företagsledningen och ägarna drabbas även andra intressenter såsom bolagets kreditgivare, leverantörer, kunder, staten och naturligtvis bolagets anställda. Följderna av en företagskonkurs kan dock mildras om företagets intressenter får en möjlighet att förbereda sig. Genom att förutse ett företags konkurs ges intressenterna en chans att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda sina intressen.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Inledning och problemdiskussion: Den senaste tiden har svenska bolaget Eniro varit inblandad i en redovisningsskandal där den tidigare vd:n Johan Lindberg polisanmälts för att ha manipulerat bolagets intäkter. Eniro står nu inför en svår period där långivarna överväger att sätta bolaget i konkurs och möjlighet till nyemission verkar inte trolig.För ett gynnsamt näringsliv är det viktigt att intressenter känner förtroende för noterade bolag på aktiemarknaden. Att bolagen redovisar korrekt information är avgörande för att investerare ska känna förtroende för bolaget, vilket ifrågasätts vid redovisningsskandaler likt den Eniro nu står med.Syfte: Att analysera Eniros finansiella ställning och dess utveckling år 2007 till 2014, för att se på samband mellan förändringar i finansiella ställningen och bolagets börsvärde.Avgränsningar: Studien kommer att baseras på årsredovisningar från år 2007 till 2013 samt tredje kvartalsrapporten år 2014. Denna period är vald då den ger en bild av bolaget innan och under finanskrisen, samt de år som den felaktiga redovisningen skedde och efter att den upptäckts.Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Eniro och består av både sekundär kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativa data är nyhetsartiklar om bolaget och verksamhetsberättelser som finns i Eniros årsredovisningar.

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.