En viktig samhällsdebatt pågår för närvarande för att finna lösningar på den rådande arbetslösheten. Lösningen verkar finnas hos småföretagarna då studier visat att det är i dessa företag tillväxten skapas. Något som hindrar denna tillväxt är svårigheten för småföretagare att erhålla finansiering. Experter talar om ett finansiellt gap där utbud och efterfrågan på kapital inte är i jämvikt. Detta beror dels på en informationsasymmetri, dels på flertalet faktorer hos både finansiärer och företagare.

Vi vill med denna uppsats förklara hur små aktörer i en starkt reglerad marknad skapar konkurrensfördelar och om dessa är konkurrenskraftiga i en avreglerad marknad. Vi kommer fram till att mindre aktörer i en reglerad alkoholmarknad skapar sina konkurrensfördelar genom att effektivt sammanföra sina starka resurser, i form av know how om produkten och ett kvalitativt nätverk. Denna konkurrensfördel leder till kontinuerlig representation på Systembolaget. Det är genom denna representation företagen uppfyller KSF och därmed blir effektivt organiserade och får den finansiella uppbackningen som möjliggör att tillgodogöra sig de vinster konkurrensfördelen genererar. Möjligheterna att skapa efterfråga ökar i den avreglerade marknaden då aktörerna fritt kan disponera marknadsföringsverktyget 4P.

Bakgrund och problem: Företagens redovisning är ett underlag för utvärdering av ochjämförelse mellan företag. Att redovisningen håller hög kvalitet är en viktig aspekt. För attkunna uttala sig om redovisningen måste de bakomliggande aktiviteterna granskas, vilket kanvara svårt att se enbart genom de finansiella rapporterna. Därför är det av intresse attundersöka om ytterligare information så som produktivitetsförändringar avspeglas iredovisningen.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera redovisningens kvalitet med hjälp av befintlig dataöver flygbolags produktivitet och finansiella rapporter. Genom statistiska tester undersöks omdet finns ett samband mellan produktivitetsförändringar och resultaträkningar.Avgränsningar: Studien omfattar 41 flygbolag inom EES, Europeiska ekonomiskasamarbetsområdet.

Bakgrund och problem: Det finns mycket litteratur skrivet kring styrning i privat verksamhet, dock glöms den offentliga sektorn ofta bort, trots att styrning krävs även i dessa verksamheter. I denna studie kommer att fokuseras kring styrning i den offentliga sektorn och närmare bestämt i den akademiska världen. Anställda inom akademin värderar ofta friheten att själva kunna organisera sitt arbete högt, vilken kan hämmas av de finansiella begränsningar som dessa organisationer innehar. Här har strategin en viktig uppgift i att visa för de anställda i vilken riktning de ska sträva och få dem att fokusera på rätt saker. Vi ser att de finansiella begränsningarna kan hämma de anställdas frihet och på så vis påverka motivationen negativt.

Bakgrund och problemSteeltech är en verksamhet som har avknoppats från Electrolux, de har planer på attutveckla en ny produkt för att växa och behöver hjälp med en marknadskartläggning aveventuella nya marknader. För att lyckas med satsningen kan externa finansiärer behövas,därför analyseras Steeltech för att undersöka dess finansiella situation och för att ge grundtill värdering.SyfteSyftet med uppsatsen är att genomföra en marknadskartläggning som hjälper Steeltech ideras beslut om framtida marknadssatsningar. Företagsanalysen har som syfte att ge enbakgrund till den värdering som kommer att genomföras för att visa vad företaget är värtför dagens och framtida ägare.AvgränsningarMarknadskartläggningen kommer att begränsas till företag baserade i Sverige, Norge,Finland och Danmark, där huvudsaklig tyngdpunkt läggs på konkurrenter.Marknadskartläggningen inkluderar även återförsäljare samt de olika marknader somslutanvändarna återfinns på. Den finansiella analysen begränsas till Steeltechsårsredovisningar för åren 2002-2006. Värderingen baseras på två värderingsmetoder,substansvärdering och utdelningsbaserad avkastningsvärdering.MetodUppsatsen är utformad som en fallstudie där vi analyserar Steeltech ur flera olikaperspektiv.

Forskare har under de senaste decennierna försökt finna förklaringar kring den finansiella gåta, känd som the forward premium puzzel, som har visat sig på valutamarknaden. Denna finansiella gåta har skapats då forskare sett statistiska avvikelserna från det öppna ränteparitetet (UIP) på valutamarknaden. UIP förutsätter att det inte ska finnas någon skillnad i avkastning mellan att hålla kapital i olika valutor, vilket empiriskt har visat sig inte stämmer. Detta misslyckande har tagits som bevis för att valutamarknaden är ineffektiv och att valutaspekulerare kan erhålla en överavkastning. Syftet med studien har varit att genom ett lönsamhetstest, med SEK som grundvaluta, undersöka huruvida valutamarknaden har varit effektiv under åren 1997-2012.Studien utgår från en deduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden utgörs av den effektiva marknadshypotesen. Den kvantitativa forskningsmetoden bygger på uppgifter från Datastream om valutors utveckling mellan åren 1997-2012.Vår regression visade på att tio utav tolv valutapar återspeglade the forward premium puzzel.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information. Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem.Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

En jämförande studie av storbankernas ekonomistyrning på regional nivå där fokus i huvudsak har legat på planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjälp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. Användning av icke-finansiella mått har ökat.Kundernas behov står i centrum..

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar. Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata. Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Bakgrund: På senare tid har det blivit allt vanligare att svenska företag söker notering på utländska länders börser. En börsnotering i USA innebär nya redovisningskrav för de svenska företagen. Detta följerav att svenska och amerikanska redovisningsprinciper skiljer sig åt. För att säkerställa att utländska företags finansiella redovisning kan förstås av amerikanska investerare samt jämföras med inhemska företags räkenskaper ställer Securities and Exchange Commission (SEC) krav på att de utländska företagen omräknar sin ordinarie finansiella information till amerikanska redovisningsprinciper. Då kunskap om US GAAP är ovanlig bland svenska redovisare kan denna omräkning innebära problem.