Titel: Förväntningsgapet ur två perspektiv Problemdiskussion: Ett förväntningsgap uppstår när intressenter har förväntningar på revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller får göra. I de allra flesta fall handlar det om att förväntningarna är för höga. Många tror alltså att revisorer ska göra mer än vad som krävs av dem enligt lag. Förväntningsgapet beskrivs ofta som något negativt men genom vår studie vill vi bidra till en syn på förväntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda förväntningsgapet på ett sätt som snarare handlar om de föreställningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har någon påverkan på förväntningsgapet.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Titel: Finansiella mått ?en studie av intern och extern användningFramläggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poängFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete är tvådelat. Å ena sidan vill vi öka förståelsen för vilka mått företagen väljer att kommunicera utåt och ställa dessa i relation till de mått företagen verkligen använder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns någon skillnad i tillämpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter ägarandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebär att vi utifrån litteratur på området har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkäter.

Denna uppsats ämnar redogöra olika för- och nackdelar med 4G ur ett användarperspektiv, där fokus ligger på smartphoneanvändare. Ett kvalitativt synsätt har tillämpats samt en blandning av deduktivt och induktivt synsätt, där det deduktiva synsättet är det övergripande. Primärdata består av intervjuer och enkätundersökningar. Sekundärdata består främst av akademiska, utvärderade journaler. Studiens syfte identifierades när vi tyckte oss finna en tydlig brist i kunskap bland användare om vad 4G faktiskt är.

Under året 2009 publicerade den internationella organisationen IASB ett internationellt redovisningsregelverk under namnet IFRS for SMEs. Denna självständiga redovisningsstandard komma att ligga till grund för det svenska redovisningsregelverket K3, som är avsett för icke börsnoterade små och medelstora företag som upprättar årsredovisning. BFN började år 2004 med ett nytt arbete med normgivning för icke börsnoterade företag, ett regelverk som kallas K-projektet vars syfte är att förenkla redovisningsarbetet. Samtliga onoterade företag som är bokföringsskyldiga skall innefattas, och beroende på företagets storlek och utformning delas de in i olika kategorier (K1-K4).I september 2010 skickade BFN ut en komplettering av K3 på en redan utskickad remiss. I kompletteringen återfanns det bland annat förslag med kapitel 11 och kapitel 12, som tar upp värderingar och redovisningsprinciper för finansiella instrument.

Redan under hösten 2007 började den finansiella oron sprida sig på finansmarknaden. Detta medförde att den finansiella sektorn fick svårare att finansiera sin verksamhet. Under krisperioden fick staten gå in med likviditetsstöd för att rädda bolaget Carnegie & Co. Carnegie & CO:s situation komplicerades av Finansinspektionens tillbakadragande av tillståndet att bedriva bank. Denna krisperiod i Carnegie & CO gav oss frågan om vi genom årsredovisningen kunde se att dem skulle hamna i kris.Vi har genomfört en fallstudie där vi har haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Det har de senaste årtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. Användningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstått ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. Från och med år 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att få för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Förväntningsgapet är sedan länge ett definierat fenomen som kvarstår trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstår påstås vara att revisorer själv har introducerat det. Detta i kombination med att förväntningsgapet troligtvis kommer att fortsätta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den här studien är att utifrån revisorers perspektiv undersöka förväntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjälp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen är baserad på intervjuer med revisorer från olika byråer.Studiens teoretiska referensram är baserad på antaganden från professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket är väsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras även antaganden från agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det Finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Vårt syfte med uppsatsen är att analysera de nya kapitaltäckningsreglerna i Basel II och hur de kommer att fungera för det svenska bankväsendet. Vår fokus kommer att ligga på den högre riskkänslighet som införs och om reglerna minskar risken för framtida finansiella kriser i Sverige. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats med två undersökningar. Den första är en kartläggning av den internationella debatten kring Basel II. Den andra är intervjuer med fyra banker, bankföreningen, Riksbanken, Finansinspektionen och två revisionsbolag.Vår slutsats är att det svenska bankväsendet har förtroende för Basel II i den mån att det främjar den finansiella stabiliteten.