This study tests two financial valuation models empirically by valuing three stocks from three industries, with the purpose of studying how well valuation models work empirically and to make a forecast. The models which will be tested are residual income valuation and discounted cash flow. Nine stocks will be picked strategically from the Swedish stock market and additional analysis will follow in the analysis chapter.Based on analysis and valuation, the commodities industry has decent valuation as the healthcare industry is undervalued thanks to the high valuation of AZN. The energy industry has low value due to the capital intensive nature of the industry. When it comes to the models and their practical implementation, DCF has been the most problematic to apply empirically whereas RIV was better but it still shows extreme values, which teaches the student the clear difference between theory and empiri..

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbetemed att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analyseraIASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettså kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samtanledningar till förändringarna.Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner avtillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad enförändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 är en erkänt komplex standard som efter flera tidigare förändringar nu återigen är föremål för omarbetning. En av förändringarna är att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att många företag samlat på sig stora pensionsförpliktelser och det kan därför finnas viss skepsis kring förändringen. Därför är det intressant att diskutera effekterna av förändringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förändringen på IAS 19 kan få på företags finansiella ställning och resultat samt redovisningens förmåga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar på den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Bakgrund och problemEtt generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat.SyfteSyftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data.SlutsatsDe mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Syfte: I dagens samhälle överöses människan av budskap av diverse företag vilket har lett till att konsumenterna inte längre reagerar på budskapet lika effektivt som förr. Event marknadsföring är en marknadsföringskanal där företaget kan möta kunden på ett mer rättvist sätt samtidigt som differensen urskiljer sig från andra företag. Men syftet studien innehar är att se efter hur företag som arrangerar går till väga d.v.s. processen, samt att undersöka hur företag utnyttjar eventen. De frågor uppsatsen har behandlat är: Hur går processen i Eventmarknadsföring till för eventbyråer?Hur arbetar eventanvändande företag via event för att knyta till sig kunder och förstärka relationen med befintliga kunder?Hur går de eventanvändande företagen på event tillväga för att få ut så mycket som möjligt av eventet och vad är eventmarknadsföring för dem? Metod: Arbetssättet har varit att lokalisera användbar teori samt att närvara vi event för att observera samt att intervjua eventanvändande företag.

Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend där stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing är något som har varit och är på frammarsch inom outsourcingområdet och innebär outsourcing av hela affärsprocesser, såsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mål som företaget vill nå upp till. De finansiella målen som företaget har ställt upp samlas under benämningen ekonomistyrning och det är företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete.

Bakgrund och problem: Prestationsmätning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat område och kritik har framförts mot att förlita sig enbart på finansiellamått i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmätninginnehållande både finansiella och icke-finansiella mått, kallad integreradprestationsmätning. Ett grundläggande problem är att endast en liten del av forskningensom bedrivits på området har varit fokuserad på små och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie är att beskriva tillämpningen av PM hos växande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jämföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att åskådliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillämpningen. Ett delsyfte är att diskutera och utvärdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrån de karaktärsdrag som är specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska små ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de använder prestationsmätning.Denna bild ställdes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmätning, varpågap åskådliggjordes.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse och kunskap gällande de kriterier som skapar relevanta prestationsmått och som används i vinstdrivande företag. Vidare är syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmått uppfylls och om dessa kriterier är tillräckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister främst gällande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmåtten och ett förslag framförs gällande att företagen borde sträva efter branschöverskridande och standardiserade mått med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslås en ny modell gällande kriterier för prestationsmått samt vidare forskning i ämnet efterlyses..