Sammanslagningar över Östersjön har aldrig varit så populära som de har varit under 1990-talet. Sverige och Finland är två grannländer som kan uppfattas lika som bär, om man tittar längre bort från Asien, men ändå så slutar samarbetet oftast med besvikelse. Den största anledningen till att samarbetena inte fungerar brukar vara att deras kulturer skiljer sig åt. Svenskarna är lagspelare som tycker om att diskutera och komma fram till genomtänkta beslut medan deras kallprat är något som frustrerar de finska kusinerna på andra sidan av havet. Där är man gärna effektiv och tar snabba, mer riskfyllda beslut och har ett betydligt mer auktoritärt sätt att styra.

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbetemed att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analyseraIASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettså kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samtanledningar till förändringarna.Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner avtillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad enförändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat fastställa arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Detta genom den så kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom åren begränsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmän rättsgrundsats. Det är arbetsgivarna som beslutar om en anställning är aktuell likväl som de fattar beslut om en uppsägning. Inför sådana beslut måste dock arbetsgivarna ta hänsyn till olika rättsfrågor beroende på om det är inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begränsning för arbetsgivarens fria anställningsrätt.

Försvarsmakten skall, enligt ett ÖB beslut 2001-01-17, låta högskolelag och högskoleförordningligga till grund för den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens skolsystem. Jag har undersökthur denna akademiseringsprocess, eller högskoleanpassning, uppfattas idag inomFörsvarsmakten. Jag har också undersökt vilken kunskap som idag finns i Försvarsmakten kringvad akademisk utbildning de facto innebär. Denna uppsats är en kvalitativ undersökning, där detövervägande inslaget är en intervjuundersökning i vilken jag har genomfört djupintervjuer medrepresentanter för olika nivåer inom Försvarsmakten. För att bl.a.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 är en erkänt komplex standard som efter flera tidigare förändringar nu återigen är föremål för omarbetning. En av förändringarna är att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att många företag samlat på sig stora pensionsförpliktelser och det kan därför finnas viss skepsis kring förändringen. Därför är det intressant att diskutera effekterna av förändringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förändringen på IAS 19 kan få på företags finansiella ställning och resultat samt redovisningens förmåga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar på den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Bakgrund och problemEtt generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat.SyfteSyftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data.SlutsatsDe mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått.

Moderna redovisningssystem erbjuder idag småföretag en ny typ av informationstillgänglighet som tidigare inte existerade. Studier visar däremot att användandet av ekonomisk information från redovisningssystemen vid beslut fortfarande är lågt i småföretag. Syftet med studien var därför att beskriva och analysera hur småföretag använder ekonomisk information samt om moderna digitaliserade redovisningssystem hjälper deras förståelse och användning och i sådant fall hur. För att uppfylla studiens syfte undersöktes även vilken ekonomisk information som används för uppföljning samt hur ofta respektive informationsslag används. Studien utgick från ett deduktivt upplägg och genomfördes med en kvalitativ fallstudiedesign.

Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.Grunden till denna studie är frågeställningarna;1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften?3.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt.Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland.Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede.

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? värderingar och analyser för ett investeringsbeslut.