Sökresultat:
628 Uppsatser om Finansiell rćdgivning - Sida 39 av 42
Bakom stÀngda dörrar ? Svenska börsbolags redovisning av upplysningskrav enligt IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar : En kvantitativ studie av Ärsredovisningar för Är 2007 och Är 2010 frÄn bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large
Bakgrund: Krav pÄ ökad information och transparens i Ärsredovisningar har varit ett debatterat Àmne de senaste Ären. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmÀrksammats med anledning av de ökad krav pÄ upplysningar som standarden stÀller dÀribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. AnvÀndandet av IFRS 7 blev lag Är 2007 och gÀller vid upprÀttande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och dÀrmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som stÀlls pÄ företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förÀndrat sin redovisning enligt standarden.   Syfte: Studiens syfte Àr att analysera bolag noterade pÄ OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om nÄgon förÀndring skett i mÀngden upplysningar som lÀmnats i Ärsredovisningar för Är 2010 jÀmfört med Är 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har anvÀnts för att genomföra undersökningen.
En ny arena : Upplevelsens roll och dess utvecklingspotential
SammanfattningTitel:En ny arena ? Upplevelsens roll och dess utvecklingspotential NivÄ:C-nivÄ Författare:Niclas Edman och Thommy Guttman Handledare:Patrik Gottfridsson Datum:Maj 2012 Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilken betydelse arenan har för upplevelsen pÄ ett idrottsevenemang och vilken finansiell roll denna spelar. Samtidigt vill vi öka förstÄelsen kring hur klubbarna arbetar för att göra arenaprojektet hÄllbart över tid. Metod:VÄr undersökning Àr kvalitativ och har gjorts genom intervjuer med representanter frÄn fyra olika allsvenska klubbar. Teori:Den teoretiska delen bygger pÄ forskning om utveckling av projekt samt litteratur och vetenskapliga artiklar om arenautveckling.
?verl?telse av avtal vid insolvens - utan medkontrahentens samtycke. Om kommissionens f?rslag om pre pack och medkontrahentens intressen i att v?lja sin avtalsmotpart
Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.
Att ta pÄ sig rÀtt kostym -En studie inom Gina Tricot
Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.
Förtroende för VD -En studie i reaktionen för aktiekurser i samband med vd-avgÄngar
Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.
Blankning : En studie om huruvida blankning pÄverkar volatiliteten pÄ den svenska aktiemarknaden.
Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den vÀlkÀnda storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet pÄ en intensiv debatt betrÀffande flertalet företeelser pÄ den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras pÄ aktiemarknaden. FöresprÄkarna menar och andra sidan att det inte Àr blankning som formar marknaden utan att det endast Àr en strategi baserad pÄ brister i marknaden.Oavsett vilken sida som stÄr nÀrmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begrÀnsar blankning och ökar dess transparens.
Millenniebubblan : Vilka faktorer hade betydelse för dess utveckling
Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.
Likviditetsanalys av belÄnade skogsfastigheter
Priset pÄ skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden pÄ skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio Ären med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka nÀrmare 20 %. Bankernas femÄriga lÄnerÀnta har under samma period ocksÄ varierat, frÄn ca 7 % till dagens historiskt lÄga nivÄ runt 3,5 %. FörÀndringar i lÄnerÀnta och virkespriser kan pÄverka likviditeten för skogsÀgare och dÀrmed orsaka finansiella störningar för deras lÄngivare.
Nedskrivning av materiella tillgÄngar ?En kvantitativ studie om samband mellan finansiell stabilitet och nedskrivningar
Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.
KapitaltÀckning hos Sveriges systemviktiga banker ?En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltÀckningskraven
Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.
FöretagsvÀrdering ? Skillnader mellan vÀrderingsprocesser
FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.
Varför har privatpersoner minskat sitt sparande i aktier?
SammanfattningTitel:En ny arena ? Upplevelsens roll och dess utvecklingspotential NivÄ:C-nivÄ Författare:Niclas Edman och Thommy Guttman Handledare:Patrik Gottfridsson Datum:Maj 2012 Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilken betydelse arenan har för upplevelsen pÄ ett idrottsevenemang och vilken finansiell roll denna spelar. Samtidigt vill vi öka förstÄelsen kring hur klubbarna arbetar för att göra arenaprojektet hÄllbart över tid. Metod:VÄr undersökning Àr kvalitativ och har gjorts genom intervjuer med representanter frÄn fyra olika allsvenska klubbar. Teori:Den teoretiska delen bygger pÄ forskning om utveckling av projekt samt litteratur och vetenskapliga artiklar om arenautveckling.
Kulturella skillnader i vad som bidrar till arbetsmotivation och hur belöning pÄverkar uppfattad arbetsmiljö ?En kvantitativ studie pÄ svensk och amerikansk personal inom detaljhandeln
Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.
Realismen bakom de idealistiska kulisserna ? FrÄn affÀrside till konkurs
I start skedet av ett nytt företag möter personen eller personerna bakom företaget pÄ mÄnga hinder. Det Àr inte enbart marknaden och konkurrensen i branschen som nyföretagaren behöver ta hÀnsyn till. Innan ens företaget Àr ute pÄ marknaden har nyföretagaren tagit kritiska beslut som kommer att avspeglas i företagets framtida utveckling. En vÀlformulerad affÀrsidé kan vara skillnaden mellan ett medelmÄttigt företag och en bransch ledare. En budget som lÀmnar utrymme för oförutsedda utgifter jÀmfört med en budget som ligger pÄ kronan av företagets tillgÄngar kan vara skillnaden pÄ ett företag som överlever dem första viktiga par Ären och ett företag som gÄr i konkurs efter ett par tuffa mÄnader.
Hur upplever företag och revisorer redovisningen av FoU enligt IFRS? -en studie av tre forskningsintensiva företag
Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har dÀrför fÄtt en ökad betydelse. Sedan Är 2005 Àr IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB krÀver aktivering nÀr vissa krav Àr uppfyllda. De senaste Ären har det riktas kritik mot dagens vÀrderingsmetoder av FoU.