Bakgrund och problemdiskussion: AffÀrsstrategier syftar till hur företag skapar vÀrde för kunden och differentierar sig frÄn konkurrenterna pÄ marknaden. Som ett led att göra organisationen medveten om strategin krÀvs en god implementering och ett förverkligande av strategin. Implementeringen blir ofta graven för strategier och den största utmaningen för företag Àr inte att formulera strategin, utan att förverkliga den. Controllerns huvudsakliga uppgift har lÀnge varit att skaffa finansiell infromation som ligger till grund för beslutsfattande. Dock har forskning pÄ senare Är visat att rollen som controller i kommersiella organisationer Àr under förÀndring och att den kan komma att fÄ en större betydelse för förverkligande av strategier i organisationer.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den vÀlkÀnda storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet pÄ en intensiv debatt betrÀffande flertalet företeelser pÄ den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras pÄ aktiemarknaden. FöresprÄkarna menar och andra sidan att det inte Àr blankning som formar marknaden utan att det endast Àr en strategi baserad pÄ brister i marknaden.Oavsett vilken sida som stÄr nÀrmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begrÀnsar blankning och ökar dess transparens.

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga mÀn i lÀgre grad testar sig för STI jÀmfört med unga kvinnor. Unga mÀn har Àven en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lÀgre utstrÀckning Àn jÀmnÄriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna Àr otillfredsstÀllande samt att största kÀllan till information kring sex och samlevnad Àr vÀnner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen Àr Àn mer betydelsefull idag och bör dÀrför ocksÄ vara tillgÀnglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga mÀn upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbÀttras.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.

Priset pÄ skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden pÄ skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio Ären med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka nÀrmare 20 %. Bankernas femÄriga lÄnerÀnta har under samma period ocksÄ varierat, frÄn ca 7 % till dagens historiskt lÄga nivÄ runt 3,5 %. FörÀndringar i lÄnerÀnta och virkespriser kan pÄverka likviditeten för skogsÀgare och dÀrmed orsaka finansiella störningar för deras lÄngivare.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Uppsatsen behandlar sÄdana frÄgor som kan uppstÄ pÄ grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kÀrande som vill stÀmma staten pÄ skadestÄnd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut frÄn regeringen eller riksdagen skall vÀcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte Àr att ÄskÄdliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 förhÄller sig till dagens skadestÄndsrÀttsliga och processrÀttsliga landskap sÄsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att krÀva skadestÄnd av staten med anledning av övertrÀdelser av EU-rÀtten. För att uppnÄ det övergripande syftet fokuserar jag pÄ följande frÄgestÀllningar. För det första undersöker jag forumregelns rÀttsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillÀmpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhÄller sig till principen res judicata.

Folkbladet Àr en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prÀgel vars prenumeranter till största delen Àr sportintresserade mÀn. För att försöka bredda sin lÀsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vÀnder sig till kvinnor i Äldern 20 - 50 Är. Denna tidning med lokal prÀgel, i form av ett livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per Är och delas ut gratis till alla hushÄll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts nÄgon grundlÀggande mÄlgruppsanalys för att identifiera vilket innehÄll eller utformning lÀsarna tilltalas av.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas dÄ tillgÄngens verkliga vÀrde understiger detredovisade vÀrdet. En viktig frÄga Àr dÀrför hur vÀrdet pÄ tillgÄngar ska berÀknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras dÀr rÄdande redovisningsstandarderkrÀver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan pÄverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gÀllande nedskrivningarav materiella tillgÄngar (fartyg) och tillÀmpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas pÄen mer övergripande nivÄ oberoende av bransch till skillnad frÄn Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Bakgrund och problemstÀllning: Regelverket Basel skall minska risker, öka stabilitet ochsÀkerstÀlla att banker och finansiella institut kan hantera en eventuell finansiell kris. I januari2013 kommer den senaste uppdateringen av regelverket implementeras, Basel III. RegelverketinnebÀr bland annat att kvaliteten pÄ bankernas kapital skall stÀrkas. I Sverige harFinansinspektionen, Riskbanken och Finansdepartementet lagt förslag om att höjakapitalkravet för de svenska systemviktiga bankerna, vilket i sÄ fall kommer införas i tvÄ steg,Är 2013 och 2015.BerÀkning av kapitalkrav kan göras genom en schablonmetod eller genom en internriskklassificeringsmetod. Metoderna skiljer sig Ät avseende utfall pÄ kapitaltÀckning, kostnadför implementering och tillstÄnd för anvÀndande.

SammanfattningTidsbegrÀnsade anstÀllningar Àr ingen ny förekomst, utan behovet fanns Àven innan 1974-Ärs LAS trÀdde i kraft. DÀremot aktualiserades problematiken pÄ allvar dÄ en restriktiv bestÀmmelse gÀllande tidsbegrÀnsade anstÀllningar fördes in i lagen. Dagens reglering Äterfinns i 1982 Ärs anstÀllningsskyddslag. Problematiken rör dock Àn idag balansen mellan arbetsgivarens och arbetstagarens intresse av flexibilitet respektive trygghet. Det Àr viktigt att finna en lösning pga det ökade antalet tidsbegrÀnsade anstÀllningar.

FöretagsvÀrdering Àr ett Àmne som vÀcker stort intresse frÄn bland annat revisorer ochvÀrderare dÄ det idag har blivit allt vanligare att köpa och sÀlja företag. För att vÀrdera ettföretag Àr det viktigt att ha en gemensam definition pÄ begreppet vÀrde dÄ detta kan skilja sigmellan olika individer. VÀrdering av företag som bestÄr av relativt sett mycket immateriellatillgÄngar anses vara ett av de mest problematiska omrÄdena nÀr det gÀller vÀrdering. Enimmateriell tillgÄng Àr en identifierbar, icke-monetÀr tillgÄng utan fysisk form. Företag sombestÄr av relativt sett mycket immateriella tillgÄngar har idag blivit allt mer förekommande dÄekonomin utvecklas fort.