Till följd av förändringar inom den finansiella sektorn råder idag hög konkurrens mellan aktörerna inom finansiell rådgivning. Som en effekt av utvecklingen har behovet av relationsarbete gentemot kunder ökat ytterligare. Syftet är att undersöka hur ett företags kundfokuserade arbete med relationer till deras kunder ser ut, samt hur kunderna upplever att företagets arbete idag ser ut/bör se ut. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer med rådgivare och kunder hos företaget Exceed. Resultatet påvisade vikten av kommunikation, förtroende samt öppenhet mellan kunden och företag.

Få handlare har tagit initiativ till implementeringen av mobilbetalning, trots att handeln spelar en avgörande roll i utvecklingen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som driver implementeringen av mobilbetalning inom handeln. För att uppnå syftet gjordes en fallstudie bestående av intervjuer med handlare som implementerat den mobila betaltjänsten SEQR samt en insamling av bransch- och samhällsorienterad information. Resultatet visade att de starkaste drivkrafterna för implementeringen av mobilbetalning är minskade kostnader, liten finansiell risk, optimistisk framtidstro samt en önskan om ett alternativt elektroniskt betalmedel. Dessutom fungerade ytterligare faktorer som drivkrafter, exempelvis förbättrad image, beroende på företagets typ av verksamhet och tekniska profil.

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka försvarsstrategier som svenska företag använder sig av efter det att ett fientligt bud har lagts, samt vilka som kan anses vara effektiva i avsikt att avstyra uppköpserbjudandet alternativt höja budet. Studien är en totalundersökning av fientligt lagda bud i Sverige mellan åren 1996-2006. Försvarsstrategiernas effektivitet mäts utifrån två parametrar, dels om köpet avstyrts och dels om försvarsåtgärderna resulterat i ett högre bud i de fall där uppköpet gick igenom. Den första regressionen visade att vit riddare och finansiell omstrukturering är effektiva instrument i avseende att antingen få budet att dras tillbaka eller att höja budet. Efter att en indelning i stark respektive svag effektivitet gjorts genomfördes ytterligare två regressioner varvid den första visade att användandet av vit riddare minskar risken för att ett fientligt bud går igenom.

Träffsäkerheten på Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett är låg, 40 procent, men enligt tidigare studier är den lägre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyråerna i världen, Big four, marknadsför sig med sin branschkännedom och flera studier pekar på att de har högre revisionskvalité än mindre byråer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns någon skillnad på kvalitén mellan de fyra största och de mindre byråerna. Syftet med denna studie är att pröva om stora byråer har högre kvalité än medelstora och små byråer och om det finns skillnader mellan de enskilda byråerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mäter vi i form av GC-varningar och anmärkningar på finansiell stress (eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet).

De senaste årens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav på bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar består av styrelsen, den verkställande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning kräver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vår uppsats fokuserar vi på intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har påverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stärka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrån delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundärdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i båda parters intresse att kvalitetssäkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra.

Leasing är en viktig finansieringskälla för företag och därför är det viktigt att redovisning av leasingavtal ger användare av finansiella rapporterna en fullständig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal år har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal måste förbättras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen på jämförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller användarnas informationsbehov. År 2010 publicerade IASB ett förslag till ersättning av befintlig redovisningsstandard, gällande leasingavtal. Reaktionerna var många och 786 stycken remissvar inkom på förslaget, varav 206 stycken från företag och organisationer inom Europa.Syftet med vår uppsats var att undersöka de huvudsakliga åsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit från företag och organisationer inom Europa på det förslag som IASB publicerat.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Det primära syftet med uppsatsen är att studera relationerna mellan de nya och de etablerade börsmarknaderna i EU för att se om det ha skett någon förändring under perioden 1996-2005. Ett sekundärt syfte är att undersöka huruvida den finansiella integrationen inom unionen har blivit starkare under den studerade tidsperioden. I syfte att kunna besvara de frågor som vi är intresserade av använder vi oss av VAR-metoden. Med hjälp av "impulse response" beräknade vi hur snabbt en händelse sprider sig mellan de undersökta börsmarknaderna samt hur lång tid det tar innan dessa åter är i jämvikt. "Variance decomposition" talar om för oss i vilken utsträckning de olika börsmarknaderna påverkar varandra.